Dag 1 på jobbet. När klockan blev lite över tre var jag så trött att jag gick hem. Det var omöjligt att träffa fler nya människor, berätta vad jag heter.
"Ja, så det är du som det mejlats om. Vad forskar du om? När ska du doktorera? Varför valde du att åka till Uppsala? Vem är din handledare? Var bor du? Hur trivs du? Studerat tidigare i Uppsala? Inte det? Så ovanligt. Hur länge stannar du?"
Nu vet jag hur kaffeautomaten fungerar. Har ett bibliotekskort, ett skrivbord, ett passerkontroll, en arbetsrumsnyckel och många nya namn i huvudet.
Glufsade nyss i mig tre bananer, trots stor lunchportion. Jag är ännu vrålhungrig. Nu iväg för att köpa busskort och gymkort. Isn't that a contradiction. Sedan hem via Folkes Livs.
2 kommentarer:
Köp nu ordentlig mat, inte kan du väl leva på bananer i flera månader heller :) Jag skulle kunna tänka mig att tom. där borta så kommer du att få höra det finska språket, samt att någon kommer att tilltala dig på finska för att du ser finsk ut (nej du gör inte det, men ändå brukar vissa kunna se varifrån man kommer). Hoppas det finns te i automaten oxå så du inte törtar ihjäl :) Ha det så bra där borta.
Bananerna råkade vara ett mellanmål mellan riktig mat och riktig mat. Inget prat om att jag kommer från Finland, varken bland kollegerna eller de jag bor med, ännu iaf. Tror nog jag skall klara mig mer än utmärkt på cappuchino och latte dagarna i enda :)
Skicka en kommentar