23 februari 2015

när katterna är borta dansar Lotta på bordet

Hur snabbt, efter att det blev klart att katterna åker på semester hos mina föräldrar, tills jag bokat tre färjor och lite boende här och var? Under 24 timmar. Och om jag inte skulle vara upptagen de närmaste dagarna skulle jag förmodligen ha åkt redan ikväll.

22 februari 2015

som alla veckoslut ska vara

... och samma sekund som jag skrev sista punkten i förra blogginlägget ringde det på min dörrklocka och jag fick finbesök av kompis och jag blev rörd, darriga på rösten  och blank i ögonen, fick födispresent, vi åt den improviserade maten och kakan jag bakat, gick till stan, fredagsölade, jag poserade med ölstop i var hand, tog buss hem, pratade länge, skrattade och tror att jag mer eller mindre somnade mitt i en diskussion, vaknade, skrattade åt dröm, improviserade en frukost som aldrig tänkte börja, klottade ner hela köket, och mitt i byte från pyjamas till annat ramlade föräldrar med brorsa in med dunder och brak,och alla pratade i mun på varandra, fick blommor och presenter och jag sprang omkring som en huvudlös höna med pyjamasbyxor, och tänkte säga hejdå till kompis men så kom vi på att vi snart skulle åka bil samma väg och vi väntade lite, jag sprang lite till omkring, vi gick till roskis, åkte iväg i den nya bilen som ser ut som en rymdskepp vid förarsätet, släppte av kompis, åkte till loppis, pappa åkte vidare till annan butik men kom snabbt tillbaka för att han glömt plånboken hemma hos mig, så min brorsa fick åka med med sin plånbok, och de kom tillbaka och vi gick klart i loppiset och jag köpte måttband och knappnålar och vi åkte hem till mig, värmde hemgjord lasagne, åt kaka, ropade och skrattade i mun på varandra, lämnade pappa på en tupplur och närmast månadshandlade mat till mig, kom tillbaka, spelade kort och hade sånt liv så att jag tänkte att grannarna säkert tror att vi har värsta festen och vid halv elva var alla så utmattade att mamma och pappa sov i min säng, jag på soffan och brorsan på gästmadrassen och jag såg sista gången på klockan elva och vaknade nu och då eftersom jag trängdes i soffan med två katter och hela bunten vaknade pigga redan sju, åt morgonmål, åkte på loppis där jag köpte en tavla och åkte hem, åt mera hemgjord lasagne, mera kaka, spelade Ticket to Ride medan pappa tog tupplur, och brorsan visade foton från sin långa resa och flera än en gång den här helgen har jag sagt att jag blivit yr på grund av syrebrist(?) för att jag pratat så mycket och så snabbt och i matbutiken hittade jag  brorsan och mamma genom att höra var några ultrasnabbt och tystpratande personer befann sig och i loppiset hörde min brorsa mig prata mycket lågmält och ultrasnabbt när han stod i andra endan av hallen och sedan packade vi in katterna i burar för det kom vi på att är en bra idé för de flesta av oss och de åkte iväg hem med bilen full och jag konstaterade att jag var oerhört glad och energisk och trött och hes av allt pratande och ropade och skrattande och sedan bakade jag en kaka till för imorgon.

20 februari 2015

hej sista fredag som 34-åring

Idag har jag, utan väckarklocka, vaknat betydligt tidigare än jag brukar. Steg glatt upp. Sen: frukost, bakade ett sandkaksbotten, gjorde en chokladganech, en jordgubbsmousse, dammsög, storstädade badrummet, tvättade golvet, gick till närbutiken, improviserade ihop lite mat med tomater, zuccini och tofu. Mycket pepp på att födelsedag närmar sig.

17 februari 2015

En sån dag

Efter att jag varit på jobbet i fem minuter hade jag redan tappat bort hur många som kommenterat hur trött jag såg ut. Det är inget som brukar sägas vanligtvis.

16 februari 2015

Bloggen anno 2007, och lite 2008

Sent på eftermiddagen upptäckte jag att jag fått ett meddelande senaste natt. Det var överraskande, en vindpust från det förflutna, det var en inbjudan, det var helt trevligt. Och ändå tog jag inte färjan ikväll. För jag har jobbmöte imorgon, jag har katter, jag vet inte, det egentligen är så överraskande.

15 februari 2015

Vill du se en stjärna, se på mig

Som bilden visar gjorde jag stjärnor med getost, honung och valnötter. Var oerhört noga med att vika dem snyggt.


Annat mystiskt: har sytt sex stycken kuddöverdrag idag, kokat pumpasoppa. Gick inatt hem efter knappa tre timmar på etablissemang med jazzigt liveband och efter att jag druckit en cider och en kaffe, halvvägs hem kom det som blixt från stjärnklar himmel: yrsel, svettning och svimfärdighet, gick rekordlångsamt hem och satt på huk emellan. Idag vaknade jag som en ny människa.

14 februari 2015

Vändag

Jag har fått ett chokladhjärta av grannen.
Jag gav honom en osthyvel.
Alla är glada.

12 februari 2015

och hobbylistan är så lång, så lång

Igår insåg jag igen att jag är väldigt mycket släkt med min brorsa, släkt med min pappa, min mamma, min farfar, min moster.

Jag går en gymkurs. Det var andra gången av fyra igår. Och målet är väl egentligen att bli mindre rädd för maskiner, känna sig bekväm att gå till ett gym och att må bra. För det är sånt jag vill göra. Men så igår tänkte jag massor på fortsättningen, som att göra ett program, att pricka av i programmet, att följa ett schema, att se utveckling, att läsa på, att fundera på vad jag äter, att dricka smoothie med rått ägg i (som jag de facto gjorde igår). Såna saker. En bråkdel sa jag högt när jag gick från kursen och då hörde jag hur det lät. Som om jag är släkt med släkten. Vilket inte alls är så konstigt. 

Hur jag snöar in mig på nått, ska göra det ena och det andra seriöst och systematiskt, alltid ha som mål att ta det till en annan nivå. Det är egentligen så jag gjort sedan barn. Det har bara varit olika saker. En tid spelade jag pingis, spelade tre gånger i veckan och åkte på tävlingar veckoslut efter veckoslut (men tävlade inte eftersom jag inte har tävlingsnerver, tills jag plötsligt tjugo år senare hittade tillbaka, men sedan lyckades släppa det). En tid var det folkdans. Det har varit ätande. En tid skulle jag hoppa av gymnasiet för att jag ville gå konstlinje på folkis (vilket avstyrdes för att jag bokade tid och gick några gånger hos en arbetsvalspsykolog). Hur jag på kvällarna i gymnasiet gick på en lång öppna-universitetet-kurs i arkeologi (teori och praktik) och jag minns hur jag kom hem och ropade att jag ska bli arkeolog. Det har varit körsång. Det har varit MMORPG. Det har till och med varit orientering ett sommarlov. Det har varit fallskärmshoppning. Det har varit saker jag säkert glömt. Och det är egentligen inte det att jag blir uttråkad och slutar, snarare det att jag råkar hitta något annat intressant, blir helt betagen och går helt in i det nya.

Igår pratade jag med brorsan. Vi diskuterade sets och reps. Vi diskuterade skillnaden mellan 5x5 och 3x12. Vi diskuterade fria vikter gentemot maskiner. Vi diskuterade muskler gentemot styrka. Vi diskuterade hur vi är släkt med släkten.

10 februari 2015

Solen, soolen, sooolen

Här sitter jag och kisar, läser uppsatser, kisar, läser, kisar.

8 februari 2015

Läsro, lyssningsro

Ifjol läste jag antagligen sju skönlitterära böcker sammanlagt. Idag, 39 dagar in på det nya året har jag läst åtta böcker* och är halvvägs in i den nionde**. Ljudböcker är tydligen min grej, kan göra andra saker medan jag lyssnar. Kan sitta stilla, men behöver inte sitta stilla.


* Nätternas gräs får ett gatunamn av fem möjliga, Allt det där jag sa till dig var sant får tre studieår av fem, Stjärnlösa nätter får två giftemål av fem möjliga, När duvorna försvann får tre hemligheter av fem möjliga, Kallocain får fyra kontrollsystem av fem möjliga, Monomani får tre oskrivna romaner av fem möjliga, Egenmäktigt förfarande får fyra sms av fem möjliga, Mörka platser får fem mord av fem möjliga. 

** Som är Nyckeln, den sista delen i Engelforstrilogin.

7 februari 2015

Från sofflocket

Innerligt glad och tacksam att jag inte fick för mig att blogga i natt när jag vinglat hem, utan whatsappade istället en roman till kompis. Innerligt glad av gårdagen också.  

4 februari 2015

04:17

Det är för varmt. Jag är för snorig. Klockan ringer om fyra timmar. Om sex timmar ska jag undervisa. Katterna sover sedan länge. Det är så tyst ute. Jag hör klockan i vardagsrummet. Jag tänker på hur många avsnitt av Top of the Lake jag kunde ha sett medan jag legat här. Jag kunde äta en smörgås. Jag vill ha en smörgås. Jag vill inte stiga upp för då vaknar minst en katt och känner sig tvungen att sömnigt följa med till köket. Jag går till köket efter en smörgås, och receptfritt sömnmedel som jag inte tror på. Jag undrar om jag någonsin undervisat efter att jag vakat en hel natt. Jag tror inte det. Jag tänker att jag väl under den senaste, knappa veckan sovit tillräckligt för en tid framåt. Jag hoppas det.

3 februari 2015

victory!

Idag är ingen vanlig dag, för idag har jag första gången sedan i torsdags duschat (efter en tid är håret så smutstigt att det nästan är rent), varit utomhus (gick hela, långa vägen till roskis) och suttit hemma (på en stol! inte halvliggandes på soffa!) och planerat morgondagens föreläsning. Känns som om jag gått på månen.

1 februari 2015

Dag 4

Att bo ensam och vara sjuk är inte alls en bra grej. Än mindre när man är magsjuk. Som nu. Och när jag äntligen känner att det faktiskt finns en liten chans att det kommer en dag då jag är frisk, börjar jag känna mig febrig. 

Och samtidigt så glad att jag har kompis i granntrappan som hör av sig varje dag för att kolla att jag lever, finns i huset om det behövs, går iväg och handlar åt mig och förutom att köpa de saker jag yrt säger i telefon också köper andra saker, tänker framåt på dagarna då jag kan äta nått annat än blåbärssoppa och vitt bröd men själv inte orkar gå längre än till köket. Så otroligt glad.

Förra natten sov jag sjutton oroliga timmar. Har nu varit vaken i rekorderliga fyra och en halv, börjar vara dags att sova igen.