31 juli 2009

Tecken på att jag varit för länge ensam på landet

Jag får besök och utbrister "Det har hänt otroligt mycket" påföljt att jag ivrigt räknar upp följande:

-Jag såg två gäss flyga igår.
-Jag såg en hare
-Jag har första gången i mitt liv ensam plockat blåbär. Två liter. Och jag lyssnade inte ens på musik medan jag gjorde det. Eller blev uttråkad.
-Jag såg en rovfågel ta en svala några meter från mig. Sedan tappade rovfågeln svalan och andra svalor flög efter och attackerade rovfågeln. Jag avbröt vad jag höll på med och gick för att söka efter den eventuellt skadade svalan. Jag hittade den inte.
-Jag har simmat 1,5 timme per dag.
-Jag låg på bryggan och såg ett moln förintas. Relativt stort moln. Det släts liksom åt olika håll tills det inte fanns något synligt kvar.
-Jag hittade en hel hög myrägg inne i stockbordet.
-Jag matade hästarna.

29 juli 2009

definition på äckligt roligt

Det var äckligt roligt på lördag och söndag. Äckligt roligt är när man en längre tid befunnit sig ensam i en husvagn på landet och sedan ordnar fest. Äckligt roligt med mycket människor. Glada människor. Äckligt roligt med människor som stannar kvar. Äckligt roligt när man halvligger i ena ändan av husvagnen mitt i natten med sällskap, äter karkki och inte alls orkar gå till andra ändan av husvagnen för att sova. När man vaknar på söndagmorgon och ser att man inte är ensam kvar. När man har sällskap att äta morgonmål med. Sällskap att slöa med en söndag. Sällskap bokat för årets Borgbacken/Särkänniemibesök.

När sista personen åkt hem är det bara äckligt. Då måste man ta sig till närmsta småstad för att sova en natt i ett hus så att kontrasten inte blir för stor. Sedan är det bara att åka tillbaka ner till husvagnen igen. Det är där jag är nu. Ganska roligt är det med blogginlägg som publiceras valfri tidpunkt.

27 juli 2009

aktivitet

Sagt en lördagförmiddag:
"Jag tänker ibland. När det behöver tänkas."

26 juli 2009

25 juli 2009

Эрмитаж eller tak, golv, väggar medvetet eller omedvetet snett fotat

Innanmätet på senaste bongade slott (bästaste slottet ever):
















24 juli 2009

annat jag tänkt blogga om någon gång

- om de otaliga klänningar jag köpt från Beyond Retro och liknande affärer.
- om loppisfynd i allmänhet och loppiskärl i synnerhet
- hur etapp 1 ser ut i en bokhylla som ska bli färgkoordinerad
- Annika Marklunds krönika

The Jacket


First Floor Power

22 juli 2009

som det är nu

Musikvideor och fotografier. Det är inte så mycket annat just nu. En filmlista vid månadsskiftet. En lista rakt upp och ner där endast filmerna avskiljs med jahurra, bra, ok, nja och blä (men utan ytterligare redovisningingar).

Saker jag tänkt blogga om är:
- böcker (helt underbara böcker jag läst på senaste tid)
- grafiska noveller (helt underbara grafiska noveller jag läst på senaste tid)
- någon form av utläggning om vad man kallar ett hem (eller egentligen om var mina egna gränser går för vad jag kan kalla som mitt hem, mina kriterier helt enkelt)
- om hur jag drömde en vetenskaplig dröm (som handlade om facebookstatusar, privat/offentligt, sexualitet och gränser. För övrigt en sådandär dröm som hänger ihop med mitt jobb och gjorde att jag när jag vaknade kände att jag dragit världsomvälvande slutsatser samt gärna spenderade resten av dagen med att inte fundera på drömmen som en dröm utan snarare ett eventuellt kommande forskningsprojekt)
- hur jag spelat dataspel i mängder (både bra och mindre bra dataspel)
- hur det är att vara på frivilligt arbetsläger (bo i husvagn utan bil eller cykel, helt ensam, mitt ute i vildmarkerna eftersom man är tvungen att skriva jobbgrejer på löpande band just nu)
- hur det är att som internetforskare (och jaja, internetberoende dessutom) leva utan internet
- hur jag har fått lust att teckna igen (jag har till och med en idé till följetong just nu)
- hur det är typiskt mig att åka bort för ett par dagar och sedan vara bortrest över två veckor eller mer i ett streck
- vad som finns på västnyländska hemsidors turistsidor, och hur platserna egentligen ser ut. Som: Oj titta! Järnbruket i Antskog. Ska vi göra en halv/heldagsutfärd dit. Ha. Ha.
- hur det känns att besöka vänner som hängt med i mitt liv en rätt lång tid, sett förändringar och berättar en sak som både får mig att skratta och bli upprörd, en sak som de egentligen inte vet om de ska berätta eftersom det kan vara känsligt. Saken: människor i mitt förflutet som gift sig, bor nära mig utan att vi råkats, och går förbi mitt hus flera gånger per dag. Och sedan en längre utläggning och slutsatser som jag inte egentligen inte ännu dragit om den psykologiska biten i det hela. Lika bra att låta bli att dra de slutsatserna, eftersom det innebär att man tvingar sig själv till att fundera på det extra mycket.
- stockholmska diskussioner om livets betydelse, nojor och saker man borde göra.

Men ja, det kommer väl med tiden. Sen senare nångång. I alla fall några saker från listan.

2012


The Gossip

21 juli 2009

St. Petersburg

Otroligt trevligt. Otroligt vackert. Otroligt härligt. Otroligt maffigt. Otroligt mycket mer resfeber nu än innan resan.









13 juli 2009

11 juli 2009

proppen

Det bästa man kan göra när man har skrivkramp är att erkänna att man har det och diskutera det med andra. 
Det glömmer jag varje gång. 

Förra gången gick jag till min handledare efter att jag blivit kvitt krampen. Jag lovade att boka tid i ett tidigare skede nästa gång. 
Det gjorde jag naturligtvis inte. 

Jag borde lägga in ett månadsåterkommande alarm i min telefon: 
"Har du inte skrivit under den senaste månaden? Boka tid till handledning!"

Happy Endings

First Floor Power

8 juli 2009

18.8.2009 i Tavastia

k(r)ampen

Om man ska säga nått om ett jobb som i princip endast går ut på att producera text dagarna i enda kan man minst sagt säga att det är ganska skit att både skrivkrampen och det dåliga samvetet samtidigt arbetar på högtryck ett längre tid. (Jaja, satsbyggnaden blev konstig där mot slutet men nu har jag suttit hur länge som helst och möblerat om utan att höra hur det ska vara för att det ska bli rätt och risken för att jag ska radera detta inlägg på grund av detta dilemma + skrivkramp är mycket hög, så låtsas vi som om ingen märker något. Samtidigt som jag nog måste kommentera det, så att alla som trots allt märker det för att det sticker så obehagligt i ögonen kan vara lugna.)

Jag vet att jag också jobbar när jag läser texter men vem orkar läsa arbetsdag efter arbetsdag. Jag vet att det inte är så längesen jag gav skrivk(r)ampstips till skrivkursdeltagare men det är så omåttligt mycket lättare att ge tips än att själv följa dem, trots att tipsen inte nödvändigtvis var allmängiltiga utan mera exempel på hur jag brukar göra för att bli av med proppen. Jag vet att det inte är så längesen jag coachade någon som skrev sitt slutarbete men fortfarande är det så mycket svårare att själva skriva. Jag vet att jag vet vad jag ska skriva men när allt jag skriver blir oanvändbart dravel. Jag vet att jag själv är den mest kritiska läsaren till mina egna texter men oberoende hur jag vänder på det är det skrattretande dåligt om jag ens får något skrivet. Jag vet att ett tips är att skriva annat men det känns som om det här bloggandet inte heller löper, för att inte tala om skönlitterära texter. Jag vet att det brukar hjälpa att byta skrivplats men just nu vet jag inte vart jag ska gå. Jag vet att sista utvägen är att några dygn före deadline skriva som en galning oberoende hur dåligt det än blir men när jag helst skulle vilja att det blir en dräglig textmassa. 

7 juli 2009

frid och fröjd

Efter två och en halv timme lugnar det ner sig. Sedan sitter man timtal vid datorn och väljer den ultimata ringsignalen till en hipp men kräsen mamma som säger "för mycket skrammel, för lugnt, för trist, för mycket dittan och dattan", åker på konstutställning samt får höra att man trots allt inte kan resa för mycket.

6 juli 2009

första chocken

Två och en halv timme har jag befunnit mig här.
Hittills har jag fått veta att:

1. Jag har konstiga byxor
"Jag köpte dem i Amsterdam." 
"Jaha, nå sånt där sku de ju inte sälja här."

2. Min tröja inte passar till byxorna
"Jag vet. Det var därför jag tog på mig den när jag kommit inom husets väggar och inte när jag ännu satt på tåget eller bland med folk."
"Nå, men fortfarande passar den inte."

3. Jag reser alldeles för mycket.
"Det är väl helt okej när jag har råd, vill och har möjlighet."
"Kanske. Ja, det är väl det. Egentligen."

4. Att mitt hår inte passar mig.
"Du ser liksom konstig ut."
"Va?"
"Ja, alltså fotot du har på facebook. Inte som du har det just nu."
"Jaha."
"Mmm. Du ska nog inte ha så där lockigt hår."

5. Att min resa till Stockholm var helt onödig
"Ja, du sku ju ha kunnat åka senare i alla fall. Inte på min första semestervecka."
"Hände något speciellt här?"
"Nä."

6. Att jag klär mig som en femtonåring
"Vissa fastnar i 70-talet, men du klär dig som en femtonåring, om femtio år kommer du att klä dig som dåtidens femtonåring."

7. Att jag borde fungera som föräldrarnas tolk och chaufför under eventuella utlandsresor.
"Gärna! Ni skulle gilla Italien till exempel. Eller London. Eller..."
"Jamen man har hört att det är så dyrt."
"Man kan väl undvika turiststråken."
"Men vi måste ju röra oss längs turiststråken."
"Man måste ingenting. Och varför ska ni i så fall ha en chaufför med er så att ni kan åka dit "vanliga" människor bor?"

8. Att jag inte borde ha besökt Ruisrock
"Du är inte femton längre."
"Hej, det var Ruisrock."
"Och?"
"Ingen skulle ha blinkat om ni skulle ha varit där."
"Men man har ju hört så mycket om festivaler. Och då skulle ju du ha kunnat komma hit lite tidigare."
"Hallå. Det första jag gjorde när jag kom in genom portarna var att köpa en kaffe och syltmunk. Hur många femtonåringar står och ser Apulantas keikka med en kaffe i handen?"

Sånt. Men samtidigt mycket roligt. Högljutt skratt. Och en del blickar som förmedlar syskonsamhörighet.

4 juli 2009

Imorgon på Ruisrock (del 5)

imorgon på Ruisrock (del 4)

imorgon på Ruisrock (del 3)

imorgon på Ruisrock (del 2)

imorgon på Ruisrock (del 1)

vadå gå på högvarv?

En fråga när man varit vaken i 18,5 timme efter en kort nattsömn på färjan från Stockholm och spritt över hela lägenhetsgolvet ligger böcker:

Hur gör man med böckerna som är omåttligt spräckliga när man vill färgkoordinera bokhyllorna i regnbågens färger?

3 juli 2009

alla världens förslag ska man höra innan öronen trillar av

Egentligen skrev jag en text här som handlade om förslag jag fick idag som jag tackade nej till. Sedan skrev jag hur jag nog aldrig kommer att gå med på sådana förslag för jag är inte en sådan människa. Sedan skrev jag att en kompis nog har rätt när han sa att jag är mera ute efter någon adrenalijunkieaktig som inte förslår myspysigt stillasittande. Det var efter att jag skrivit om det myspysiga som jag raderade allt eftersom jag insåg att det egentligen inte handlar om aktiviteten i fråga, det handlar om sällskapet.

Och så blev det en sådan här text.
Och jag har skrivkramp.
Och jag har varit till Stockholm sedan jag kom hem från Italien.
Och jag fortsätter publicera bilder från Italien trots det.
För jag har skrivkramp som sagt var.

längs vägarna i Italien