27 januari 2015

tai sillai

Äntligen har jag börjat lyssna på de inspelade intervjuerna som jag borde transkribera. Från en diffus gulpgulpgulpgulpgulpgulp har jag gått till:

- för det mesta pratar jag ganska exakt så dålig finska som jag trott
- vissa dagar pratar jag en riktigt bra finska
- jag pratar alltid jäkligt snabb finska
- min finska är betydligt mer talspråkig än skriftligt korrekt
- mitt favorit ord är sillai
- när jag märker att jag böjer något ord fel, gör jag en liten paus i pratet, men undviker för det mesta att rätta, istället fortsätter som om inget hänt.

24 januari 2015

ivrighetsmätaren

Hur jag vet att jag är ivrigare än vanligt inför dagens disputation och karonka:

Drömde flera disputationsdrömmar i natt. En gång hittade jag inte fram till salen. En gång hade min egen kustos fått hoppa in som kustos. En gång fattades disputanden. En gång hade jag extremt högklackade skor jag inte kunde gå i, gick till garderoben för att byta skor och märkte att extraparet var både högklackade och för stora. En gång ordnades disputationen i en jumppasal.

23 januari 2015

en såndär fredagslista

Vad åt du till frukost? 
Kvarg med smak av pepparkakor, kaffe med mjölk och smörgås.

Vad har fått dig att skratta i dag? 
Oskrattad ännu. Säker på att jag kommer att skratta senast ikväll.

Vad har du på dig just nu? 
Jeans och en loppisjeansskjorta med spetsärmar. Rätt långt det enda som är rent, någorlunda oskrynkligt och respektabelt.

Hur ser resten av dagen ut? 
Åka buss till Helsingfors, gå på styrelsemöte med andra genusvetare vid finska universitet, läsa studentuppsatser, läsa en doktorsavhandling och förhoppningsvis skriva en dikt utgående från den, träffa Jessica, skratta och åka buss tillbaka till Åbo.

Och i helgen? 
Träffa svensk forskarkollega för caféfrukost, gå på finsk kollegas disputation, äta sen lunch hemma, fira nybliven doktor på kvällen. Tillsammans med kompis hälsa på annan kompis på söndag. Tvätta kläder varje stund jag får möjlighet. Ha roligt, men också tänka att det bara är en vecka till en riktigtriktigtriktigt ledigt veckoslut då jag inte kommer att göra annat en se film efter film efter film.

Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan? 
Försöker komma på något riktigt roligt, men veckan har varit en extrem version av minutprogram och stor trötthet. Glömde tröttheten lite på tisdagskvällen på Portti. Där var roligt.

Och det tråkigaste? 
Var extremt uttråkad på tisdag mellan 13 och 15.

Vad dricker du i helgen? 
Gissar på vatten, kaffe, öl, vin, cider, skumpa, äppeljuice, mjölk, te, tomatjuice.

22 januari 2015

året jag fyller 35

Igår fick jag bekräftat att det inte är nått fel på min toalettbelysning. Jag var till frisören, som under tystnad kammade och kammade, lyfte håret och granskade min utväxt. Under de senaste fem månaderna har jag inte fått enstaka gråa hårstrån utan jag har blivit helt stålgrå. Om jag ska lita på generna kommer det gråa snart att vara helvitt. Känner mig väldigt lugn. Det är nästan lite spännande.

20 januari 2015

Att forska om staden

Vad jag inte tänkt på när jag ansökte om forskningsfinansiering:

Borde ha ansökt för kostnader för hamburgare och kaffe under fältstudier. Plus gym.

Har suttit nu 22 minuter i Hesburger och skrivit ner observationer. Bara 38 minuter kvar. Trodde det skulle kännas obekvämt att sitta här långt efter att jag ätit klart. Har knappt rört franskisarna och hamburgaren är ännu i förpackningen. För mycket att anteckna.

19 januari 2015

Bäst

Bästa veckoslutet med bästa människorna och bästa föräldrarna, bästa bowling, bästa skratten, bästa kombinationerna, bästa tacos, bästa knackkorvarna, bästa nattbussen, bästa pepparbiffen på bästa kultainen hirvi, bästa loppiset, bästa brunchen, bästa ölen, bästa segheten, bästa bordet i bästa pubben, bästa praten.

15 januari 2015

min roskis så gott som vägg i vägg med matbutiken, hurra

Aldrig har jag varit så snabb med att föra ut förpackningsskräp (från min nya säng, min stora, breda säng som inte kan nämnas tillräckligt många gånger), som när jag nyss såg en bild på instagram av ny chokladplatta (FAZERS BLÅ och POPCORN. Måste ha.

14 januari 2015

Önsketänkande

Igår: Jag har gjort det förut. Det är inte första gången jag frågar om det är okej att banda in. Inte första gången jag sitter mittemot främmande personer. Det är det här jag studerat, övat, skrivit essäer om. Det är det här jag är utbildad att göra. Men förra gången var inte igår, inte ifjol, inte ens för fem år sedan. Jag sätter mig med tre femtonåringar. Istället för att säga missäpäin Turkua liikut yleensä, säger jag sorry men jag har haft en lång och tung dag på jobbet, så jag far hem och sova istället, ja sama suomeksi. Och sedan går jag.

Idag: Jag har gjort det här förut. Det var senast för en vecka sedan. Det är kursens andra föreläsning. Nästan hälften av de som sitter i klassrummet satt inte där förra veckan, nästan hälften har läst texten vi ska diskutera, nästan hälften har gjort uppgiften som hade deadline igår. Istället för att säga lets do this somehow, lets start by  mapping your knowledge on gender (again), säger jag sorry men jag sku int orka och dessutom ska jag intervjua senare på finska, så jag far hem och sova istället, and the same in English. Och sedan går jag.

12 januari 2015

sitta på två stolar

När jag i mitten av december gick från filosoficafé där jag pratat om min avhandling, sa jag till kompisar som kommit för att lyssna och diskutera att det var sista gången jag pratade om den. Orkar inte längre. Blir uttråkad av att säga titeln högt, till och med av att tänka titeln.

Men så fick jag förra veckan ett mejl. En förfrågan att prata om avhandlingen i maj i Helsingfors. Och jag sa ja. För i något skede måste förfrågningar och inbjudningar ta slut av sig själv. För egentligen är det bra om den intresserar. För egentligen skrev jag på den så länge att det är bra att olika grupper vill höra om den också efter disputation. För i början av maj är det femton månader sedan jag skickade den till opponenten, för att jag jobbade med den otaliga flera månader än femton.

Och samtidigt: den här veckan är de första intervjuerna och gruppdiskussionerna inbokade för postavhandlingsprojektet. Jag är ivrig, lite rädd, osäker eftersom det är så längesen jag gjorde forskningsintervjuer, förväntansfull, och glad att jag får fortsätta prata om det välbekanta, samtidigt som jag får utforska nått jag vet väldigt lite om.

11 januari 2015

02:52 till 06:02

Ben utanför sängen, drar upp benen och ligger i fosterställning, trött rygg, försöker få plats för benen, får det vänstra benet längs sängkanten, längs två utfläkta katter, vet inte vad jag ska göra med högra benet, sätter mig upp, tittar på katter, instagrammar katter som sömnigt tittar upp mot blixt, lägger mig igen, en spinnande katt lägger sig på dynan, kan inte somna, stiger upp, dricker vatten, går tillbaka till sängen, katter igen samlade i nedre halvan av sängen, fortsätter i fosterställning, stirrar på telefon, den andra katten kommer och lägger sig på dynan, halvt över min hals, kan inte somna, mitt huvud halkar ner från dynan, ser ett avsnitt av Doctor Who, arm över huvud för att katt ska sluta tvätta mitt hår, fotkatten ska brottas med huvudkatten, min gräns, jag skuffar ner dem från sängen, somnar, vaknar halv elva med en katt på magen och en katt på dynan längs huvudet.

10 januari 2015

innan klockan ens är fem en lördag

Ishockeypucken slå om och om igen mot sargen utanför sovrummet. Jag möblerar om, möblerar ett tomrum för min beställda stora säng mitt i sovrummet, tänker att det är min första helt egna säng på över femton år, att jag först bodde en höst i ett möblerat rum med säng, sedan fick en gammal säng av sambos pappa och när jag flyttade ut fick jag fortsätta låna sängen av pappan, att det verkligen är på tiden att jag köpte en ordentlig säng. Jag skruvar ner kattställningen, tvättar den och skruvar ihop de sextiofyra delarna igen. Det är tredje gången jag gör det, går snabbare än första gången. Lyssnar klart boken Allt det där jag sa till dig var sant av Amanda Svensson, och jag tänker att den var bra, att det är ljudböcker som passar mig mycket bättre än andra böcker. Jag öppnar fönstret mot rinken, katterna trängs på fönsterbrädet och ljudet av puck mot sarg blandas med en jämn ström av bilar från Hallisbron, mot Hallisbron och vidare.

8 januari 2015

ta det onda med det goda

Ibland måste det först göra mer ont för att det senare ska bli bättre. Idag gick jag på massage och jag känner mig mörbultad och träningsvärkig.

Ibland måste man läsa en bok man inte alls tycker om* för att man ska få större lust att läsa vilken som helst annan bok. Idag blev jag klar med Nätternas gräs av nobelprisvinnaren Patrick Modiano.

* Fullproppad med franska gatunamn och namn på historiska personer som inte sa mig något. Vilket inte var ultimat för mig som inte kan franska, aldrig varit i Frankrike, och som egentligen skulle åka med kompisar för att fira nyår och en födelsedag i Paris vid årsskiftet men fick ge återbud eftersom jag inte hade råd.

7 januari 2015

måndag på onsdag, årets första dag på årets sjunde dag

Tecken på att jag klassundervisat efter paus på tio månader med bara nätundervisning.: plötslig sprängande huvudvärk vid vänster öga, bokat massage till imorgon, går hem för att sova halv två på eftermiddag.

5 januari 2015

måndag är måndag är måndag

Det var väl inte meningen att jag skulle jobba idag. Eller egentligen, min jobbnyckel fungerade inte igår när jag svängde via jobbet. Det är inte så farligt, tänkte jag. Satte mig vid datorn hemma för att språkgranska någon annans artikel. Men sen: kom på att det är helg imorgon, att dörrarna kanske är öppna idag, att jag ska börja undervisa onsdag klockan 10, att jag innan jul planerade bara en del av första kursträffen, att det inte finns någon chans att jag orkar stå utanför jobbet klockan åtta på morgonen på onsdag och vänta på att dörren öppnas, att jag i så fall kaotiskt inleder kursen på grund av tidspress precis innan, att det nog är bäst att försöka komma in idag, att det är större chans att någon med fungerande nyckel är där idag. Och tur var väl det, lyckades bli insläppt med hjälp av facebook. Satt sedan på golvet och klippte ut textsnuttar, pysslade ihop en inledande övning som både handlar om kursens tema, centrala begrepp och gruppbildning. Så jo, jag jobbade idag i alla fall.

4 januari 2015

knappt 48 timmar

Igår gick jag på bio med pappa. Jag somnade tjugo minuter in i filmen, vaknade och plötsligt hade ett helt folk förflyttat sig från en brinnande ö till en annan ö med ett berg. Resten av Hobbiten åt jag popcorn för att inte somna. Fick uselt betyg av både mig och pappa.

Idag gick jag till Åbos konstmuseum med mamma. Mamma och jag gick omkring, blev inspirerade och pratade om hur man gör kollage och målar trä. Utställningarna fick mycket bra betyg av både mig och mamma.

Igår gjorde jag en cajungryta med fem ingredienser, varav mamma hatade fyra och pappa älskade fem. Idag gjorde jag chicken mango bati med nio ingredienser. Alla älskade alla nio ingredienser och när de åkte hem igen fick pappa med sig en matlåda till jobbet av gårdagens gryta.

Dessutom besökte vi tre loppisar och jag köpte två fågeltavlor, ett glasfat, två insekter av plast, en gammal sparbössa och en klocka från 1960-talet som tickar

1 januari 2015

från 2014 till 2015

Igår: Portti, Cantina Azteka, lufta karonkaklänning, neonrosa hår, proppmätt, handskrivet horoskop, många resor, kinden mot vinden för andra, åstrand vid biblioteksbron, solförmörkelsen för andra, Koulu, promenad hem, klänning som inte töjer det minsta, skruvkork på asti, halka, pingvinsteg, hemma samtidigt som nattbussen stannar utanför mitt hus, långa taxiköer, hallonmålade naglar.

Idag: väckarklocka halv ett, morgonmål på soffan, promenadförfrågan som jag tackade nej till, pyjamas, gårdagens svarta ögonsmink, chips, kaffe, äppeljuice, annan promenadförfrågan som jag tackade nej till, kjolmönster, tanke på symaskin i klädgarderoben, Doctor Who efter Doctor Who efter Doctor Who efter Doctor Who efter Doctor Who efter Doctor Who och så vidare, symaskin kvar i klädgarderoben.

30 december 2014

ungefär tre 2014 i ett

Jag brukar göra en lista. 

För år 2013 gjorde jag en, för 2012, för 2011, för 2010, för 2009 och för 2008För år 2013 gjorde jag dessutom en annan årsresuméDen klassiska nyårslistan som exempelvis Ponks, Kolofont och Maria gjort, har jag aldrig gjort. Oklart varför. 

Sedan såg jag att "Vill att världen stannar" gjort en annorlunda variant och tänkte att det där är min typ av grej. Men så tänkte jag att jag väl kan göra allt, på en och samma gång eller en utvald variation för en del vill jag inte svara på. Och när ni nu, mot förmodan, läst hela min tankekedja (missade i och för sig att jag mitt i det här också tänkte "åhå, ligger katten där", "så kallt det är om fötterna", "men jag behöver väl bara ta på mig ytterkläderna" när pappa sa att han skulle göra sig klar i fall de ringer och vi ska hämta min bil som är på reparation, "vems telefon var det, inte min i alla fall"), kan man fortsätta med att läsa typ tre-fyra listor i en otroligt lång lista.

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut? Jag disputerade. Och det ska jag (högst antagligen) aldrig göra igen. Jag åkte till Göteborgs bokmässa där jag blev intervjuad på scen. Jag spacklade och målade en vägg helt ensam. Jag gick på massage, och när jag gått en gång var jag tvungen att inse att jag behövde gå många till.

Genomdrev du någon stor förändring? Blev klar med den där doktorsavhandingen, det var rätt stort för en kortkort stund, sedan kändes det inte som en stor förändring längre. Överlag har jag blivit mera skarp kan man väl kalla det, vilket jag delvis medvetet genomdrivit. På gott och ont.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Jo, Elvis blev.

Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas? 28.3.

Dog någon som stod dig nära? Nej.

Vilka länder besökte du? Sverige och grekiska ön Leros. Om Mynämäki kunde räknas som ett land skulle jag nämna det också.

Bästa köpet? Har inte riktigt köpt något speciellt. Mat kanske. Äta bör man, annars dör man.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Doktorsfesten och alla otroligt fina vänner och kollegor som höll otroliga tal/program. Och att min önskeopponent ställde upp. Att det finns så hujsigt bra typer som jag kan meddela högt och lågt till i realtid. Fler än en gång blev jag riktigt glad av att träffa någon, men samtidigt gjorde det efter en tid mig riktigt ledsen också.

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Jo. Typ två saker.

Vad önskar du att du gjort mer? Gått på bio, konserter, museum, teater, det vanliga. Bloggat. Kan inte förstå att jag bara skrivit 91 blogginlägg under ett helt år. Det här blir året som jag inte kan gå tillbaka till bloggen för att kolla vad jag gjort. Är en kombination av att disputera, i misstag söndra datorn och inte kunna/vilja/orka blogga om en del saker. Samtidigt gör väl de otäta inläggen att jag minns vad som hände där emellan.

Vad önskar du att du gjort mindre? Haft dåligt samvete och funderat på saker som jag ändå inte kunde lösa.

Största misstaget? Att inte ge upp tidigare.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Både och. Eller känns som om jag varit både gladare men också ledsnare. Större kast liksom. Det har varit genomgående från början av året till slutet.

Vad spenderade du mest pengar på? Lägenhetslån, mat, resan till Leros och karonkan.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Var trött på grund av sömnbrist och hade föräldrar och brorsa på besök. Med mamma jagade vi runt i staden och grannkommunerna efter en vardagsrumsmatta som jag skulle få till födelsedagspresent. Det var lite tungt. Kvällen innan hade jag varit på Koulu, blivit övertalad att gå till Hunters, blivit övertalad att gå till Porttis källare för konsert (för det var ändå på vägen hem för mig), sedan övertalad att gå tillbaka till torget för grillmat, och när jag skulle ta nattbussen hem upptäckte jag att det var så sent att de inte gick, det började regna och jag tog en taxi hem.


Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Inte direkt. Eller jo, men inget jag kunde påverka. Hoppas jag.

Vad fick dig att må bra? Att umgås med fina vänner.

De bästa nya människorna du träffade? Alla nya människor som fortfarande på sätt eller annat stannat kvar i mitt liv.


Årets film: Her, som jag nu inser att jag aldrig nämnt i bloggen. Egentligen såg jag alla Oscarnominerade filmer, men det bloggade jag aldrig.

Årets filmupplevelse: Tror att jag haft någon direkt filmupplevelse. Det var fint att se Only lovers left alive med en kompis  på bio Orion. Hade aldrig varit till Orion tidigare.

Årets utställning: Inte heller de här har tidigare nämnts i bloggen. Skyller på mitt instagrammade, eller delvis i alla fall. #Snapshot och Jonathan Hobin får dela första platsen. Går ännu att se på Finlands fotografiska museum. Dana Sederowsky på Fotografiska i Stockholm gillade jag också.

Årets seriealbum: Köpte en enorm hög i Göteborg, men har hittills bara läst Det bästa barnet av Sofia Olsson hittills, så den. Eller det är den jag minns.

Årets musikupplevelse: Magenta Skycodes överraskningskonsert på Klubi, som jag hoppades på, och var på. Den kändes. Till och med mer än deras tre timmar långa avskedskonsert. Vinner till och med en hel festival.

Årets bok: Minkriket av Karin Erlandsson.

Årets spel: Farm heroes har jag satt mest tid på. Ticket to Ride annan bra kandidat.

Årets teve: en hel massa seriemaraton har jag avverkat på Netflix.

Årets reseupplevelse: Stockholm med Jessi. Herregud. Leros kommer jag också att alltid komma ihåg.

Årets teaterupplevelse: Tror jag sett tre stycken, men vill inte välja någon av dem. En påminde mig om en biljardbordsstory, också om ett biljardbord inte skymtades eller nämndes, en påminde mig om upplevelser som inte är ultimata på något sätt och en gjorde mig så irriterad att jag skulle ha gått vid pausen om jag inte skulle ha befunnit mig på en ö och var där med endast en  kompis och hennes bil på andra sidan färjfästet.

Årets dansföreställning: Att börja med Nia, också om det inte är direkt en föreställning.

Årets konferens: har bara varit på en, det var en stadsforskningskonferens i Helsingfors där jag inte höll något föredrag.

Årets bästa beslut: att i alla fall tidvis inte oroa mig för att jag uppfattas som burdus utan helt enkelt vara burdus. Hänt flera gånger, egentligen rätt många gånger.

Årets orosmoln: de tre klassikerna: sjukdomar, döden, och ekonomin.

Årets äckligaste: varit ett rätt oäckligt år. Eventuellt mina tvåtredagars följder av vappen. Det var i alla fall inte de ljusaste av mina stunder i livet.

Årets "Äntligen!": Disputerade.

Årets mat: sushi.

Årets fest: karonkan.

Årets heldag: Kan inte välja. Och tur är väl det. Dagen då jag var till Jukupark och Pub Niska, vilket är lite lustigt för jag hade nästan identiskt sällskap på årets heldag 2013, 2011, 2009 och 2008. Kan bero på sällskapet men också att det handla om någon form av nöjesfält. Eller någon av Stockholmsdagarna som är rätt jämnt med en KarisLojo/Raseborgs ruiner/Snappertuna-dag, eller 28.3. 

Årets "Åhå, det hade jag ju glömt bort, tills jag läste det i min blogg": hur extremt lite jag faktiskt bloggat och hur mycket som hänt som jag valt att inte blogga om.

Förhoppningar om 2015:
Att jag får en bra nyårsafton, att jag har bra feelis på jobbet för jag är där så stor del av den vakna tiden, att jag får fortsätta dricka öl med kiva människor, att jag beviljas forskningsstipendium för december framåt, att alla jag känner ska finnas kvar och må bra, att jag kan resa någonstans och helst till flera ställen, åka på en klassisk solsemester (vilket jag inte gjort på över fyra år), att jag blir så där pirrigt handviftande glad snart igen, att jag ordnar en stor fest med massor av människor, att jag köper en större säng, att det inte ska vara så himla mycket drama.


hur man märker att jag är utvilad

Idag när jag satte mig vid datorn för att läsa bloggar, började jag istället läsa in mig (ännu mer) på kön och datorspel på olika sätt. Om åtta dagar börjar jag igen föreläsa på min egen favoritkurs.

29 december 2014

för tio år sedan

För tio år sedan satt jag tidigt en morgon i jobbets kafferum och hade problem med att äta ett jaffakex. Det var några dagar efter tsunamin.

Jag stod i mitt arbetsrum, vid ön med skåp för de fyra ämnena jag jobbade för. Mitt i rummet stod jag med ryggen mot dörren och pratade med min mamma i telefonen när lektorn steg in i rummet och berättade att han kokat kaffe och att det fanns kex. Klockan var halv nio och vi var de enda på jobbet under mellandagarna. Vi drack kaffe, han pratade, jag satt och tänkte att jag borde säga något om telefonsamtalet, att jag måste tillbaka till datorn för att googla listor över hittade, att det är så svårt att svälja kex. Jag sa ingenting, jag tuggade. Senare under dagen hittade jag ett namn på familjebekant. För tio år sedan firade varken jag eller min familj nyår eller sköt raketer. 

28 december 2014

Mest av allt är jag glad att alla finns

Jag hör endast väggklockan som tickar, här jag sitter i ett trähuset från femtiotalet. Alla lampor var släckta och bilen stod inte parkerad på gården när jag nyss kom hem. Jag vet inte var de är. Ingen lapp låg på köksbordet.

Jag har varit borta sex timmar från mina föräldrar. Det är det mesta jag varit sedan tisdags då jag kom hit. Eller egentligen har jag varit med dem konstant. Jag har inte ens tagit en ensam promenad, gått till matbutiken ensam eller hälsat på någon släkting utan någon av dem. Och det har gått bra. Det har varit fint. Vi har spelat kort, ätit, tittat på teve, ätit, spelat brädspel, ätit, hälsat på släktingar, ätit, fått besök av släktingar, ätit, tagit en promenad, ätit och jag har läst klart Minkriket (som var så fin, så fin). Vi har bara varit ifrån varandra när jag två gånger badat bastu och när pappa gick in hos fammo, medan jag gick ett varv runt kvarteret, för man vet aldrig, och det är som det är, och det blir aldrig som förr, och dagarna är så olika. Sedan gick jag in, stod i tamburen och ropade hej, såg henne under täcken och så gick jag ut igen, för att några dagar senare sitta med henne i samma matbord och tänka att hon aldrig tidigare varit tyst och aldrig tidigare ätit så mycket som nu.

På julafton upprepade jag "det är så konstigt att han inte är här den här julen" varvat med "det är som om han när som helst stiger in genom dörren". Sedan blev jag van att fira första julen på över trettio år utan brorsa. Det blev jul i alla fall. Och han sover på ett busstak någonstans i Rwanda eller Uganda, och egentligen är jag avundsjuk. Väldigt avundsjuk också om vi på juldagen åkte till mommo och mofa för att hitta ett mörkt och tomt hus, gissade att de var hos en av mostrarna, åka dit, hittade dem där och jag kramade mommo så hårt, så hårt och hon kramade mig ännu hårdare.

Fortfarande tickar väggklockan. Jag hör att det egentligen är flera klockor i flera olika rum. Nästan i takt tickar de.

23 december 2014

semestern innan semestern, eller tvärtom

Sedan några dagar har jag kunnat ha vessadörren stängd, lämna mellandörren öppen när jag gått hemifrån, öppna ytterdörren och komma hem utan att placera en väska av valfri modell framför fötterna, ha sängen för mig själv, ligga på soffan utan en katt på bröstkorgen, sitta stilla länge utan att nån tycker att jag är tråkig och krafsat på tevebilden, lämna sallad och knivar framme, tända ljus, lämna heta spisplattor som inte används otäckta, gå omkring utan en katt i fötterna, använda dator och tangentbord.

Samma dagar har en katt oerhört envist väckt min mamma klockan sex, också om min pappa är uppe och vaken med en annan katt, och samma dagar har en katt gnällt och försökt locka med sig min mamma upp till övre våningen för att sova också om pappa redan är där med en annan katt.