Jag är här nu. Det känns konstigt. Mest är jag trött.
I något skede glömde jag att jag ska bo i kollektiv. Ett sådant där riktigt kollektiv, med delat kök som invånarna verkligen vistas i, sällskapsrum invånarna verkligen vistas i. Inte som i studentbyn där jag aldrig såg någon annan i korridorsköket.
Tre kvinnor och tio män är vi. Fick genast jag steg in genom dörren hjälp med att bära upp väskorna i mitt rum på andra våningen. Någon plockar nu ut från diskmaskinen en våning under mig. I toaletten finns boken "Konsten att tala" av Lennart Hellspong. Seriös toalettläsning. De har smak.
Jag har inte hälsat på alla än. Gissar att jag råkar på nya människor när jag går ner för att äta frukost. Mitt Russian Earl Grey står på fönsterbrädan i köket brevid fem andra teförpackningar.
Nu orkar jag inte vara social. Att avrunda all Arlanda-väntning med att sitta 3,5 på en hård bänk på Uppsala tågstation sätter sina spår. Förvaringsboxarna var entredjedel av min största väska. Jag tror jag ska somna till Gone Baby Gone. Imorgon ska jag träffa mina nya kolleger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar