Fick igår ett bokpaket på posten. Tidigare volymer skickade av en snäll människa.
Deadline för årets NY TEXT! närmar sig igen. Ifjol panikkapade jag i mitt monster ett dygn innan inskick. Så blev jag plötsligt kompis med monstret i våras, det utvecklade ett fult ansikte i början av sommaren för att vända det avigt och sedan se lite skönhet i ansiktskonturerna, och nu har jag kommit till stadiet då jag borde men vågar inte skicka det nånstans. Styvbarnet har blivit en liten bebis som ska iväg på läger första gången utan mamma. Men hit ska jag skicka det igen i år. Det känns ofarligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar