En uppsats i äkta lågstadiestil med rubriken "Min sommar".
Började med att gå till stadsbibliotekets försäljning av avskrivna böcker. Hittade inget annat än böcker jag inte ville ha och människor. Det började regna lite. Jag gick till Hansa där det var Designmyyjäiset, jag köpte fler kort och smycken än jag egentligen vill erkänna. Gick för att handla mat. Gick hem i värsta ösregn på mannaminne. Bytte till torra kläder. Cyklade tillbaka till stan. Gick för att lyssna på Jolin Slotte prata om sin bok Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer, därifrån vidare för att dricka en cider (och undra varför det är närmare tio år sedan jag senast var till Apoteket) på vägen hem därifrån hade jag tänkt se en akrobat och en musiker inne i jättebubblor på ån. Jag gick över bron såg fin vy åt ena hållet
Och när jag vände mig mot andra hållet för att se bubblorna såg jag mest en enorm folkmassa. Riktigt enorm. Så enorm att jag inte kom ihåg att jag tidigare sett så mycket människor just där.
Jag gick så att jag skulle se lite bättre. Men jag såg inte så mycket bättre.
Då gick jag hem. Men tog en omväg via Vårdbergsparken. Där skulle det vara lyktpicknick. Visserligen en som slutade tio minuter tidigare, men jag tänkte att det kanske skulle finnas människor kvar.
Jag undrade nog om det var en så bra idé att gå i en rätt folktom park i det mörknet. Men jag gick vidare upp tills jag såg:
Det var ganska fint. Jag var ganska trött. Ganska hungrig. Och så gick jag hem via butiken som är öppen till 23.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar