Vad jag gjort innan: läst ett blivande bokkapitel som fått vila i flera veckor. Gillat vad jag läst. Läst högt, kännt att inte bara tankarna funkat utan också rytmen. (Gör jag det för komplicerat? Tänker andra som skriver akademiska texter också på rytmen?) Varit ett flertal gånger förvånad över att det verkligen är jag som skrivit texten. Sedan kom jag till partiet där jag helt klart slutade senast. Det hackar, spretar, är ologiskt.
Jag försöker bena ut: bloggar som behandlar ätstörningar -> subkultur? ja, gemenskap och samhörighet-> motkultur? ja, en motkultur mot samhällets rådande sociala normer -> men samhällets sociala normer: att vara smal -> inte motkultur? -> men bloggarna upplever sig inte som smala eller smala på rätt sätt? alltså motkultur -> men motkultur mot vad? -> motståndet frammanar en motkultur -> motståndet inte bara riktat mot kroppsideal -> motståndet riktat mot sin egna kropp, andra personer, mat, ätande, sociala praktiker (som att äta tillsammans) -> ätstörningar kan ses som ett feministiskt motstånd, men bloggarna är inte uttalat feministiska?
Och det kanske intressantaste i allt detta: varför tror jag att choklad, glögg, chips och knaperstekt bacon löser mitt dilemma? Betyder dessa saker samma för mig som för bloggarna jag studerar? Hur är det lika? Hur skiljer det sig? Hur kan mitt bacontänk relateras till forskningen?
Tips? Tankar? Synpunkter?
1 kommentar:
Annat som lossnade under kvällen när jag inte alls skulle tänka vidare:
motkultur ja, motkultur mot communityt bloggarna är medlemmar i! i communityts regler står att man inte får skriva om kalorier, bantning och liknande. motstånd mot normerna i communityt. motkulturen består av kulturella mönster som jag kan läsa i bloggarna, dessa mönster kan vara handlingar, uppfattningar, värderingar som reproducerar... nånting jag ännu inte kan sätta i ord. maktförhållande också kopplat till det här.
flickornas kamp i motkulturen för den egna stoltheten )eller något annat?), mot communityt som försöker diskvalificera dem (med regler), för att sedan försöka omforma dem (moderera och radera deras inlägg och hänvisa dem till ungdomsmottagningen). likheter med Mats Trondman (1999) och hans studie om svenska arbetarklasspojkar.
(chokladen byttes ut mot makaronilåda och en lång promenad)
Skicka en kommentar