Sedan panikskrev jag lite till. Tittade ut och såg att det blivit mörkare, men var ganska fint fortfarande.
Konstaterade att man mest såg mig själv och mitt arbetsrum. Tänkte på hur ofta varje dag jag tittar ut och vill ta ett foto. Och hur galet det egentligen är. Att det skulle bli så mycket finare om jag tog fotona utomhus och inte genom fönstret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar