22 november 2008

en sådan där lördag

Det är en sådan där lördag då man vaknar sent och konstaterar att man kanske inte känner sig helt fräsch efter gårdagskvällen, då man kokar en enorm tallrik havregrynsgröt som brunch för att sedan gå ut på en kaffe med kompisar, tacka för sig och traska vidare till följande café och följande kompis.

Det är som sådana där lördagar då man säger att man inte orkar komma med ut på kvällen. Man orkar inte ens komma med på förfesten. För om man orkar kravla sig till förfesten vet man att man efter ett par timmar kommer att vara den mest bittra och inåtvända personen på platsen, alternativt den person som sitter och tjatar på de andra att vi måste vidare, att vi måste snapsa, att vi måste stanna uppe i all evighet. Inget av de två alternativet är särskilt trevliga. Alternativt två särskilt otrevligt följande dag.

Så då blir det en sådan där lördag då man sitter hemma och tittar på film. Och konstaterar att det måste vara längesen man bloggade något om vilka filmer man sett, även om sådana listor kanske inte är särdeles intressanta för andra att läsa, men vad vet man. Och man kan ju alltid göra en lista för sin egen glädje. Sen konstaterar man att det verkligen var längesen.

Med inte längre introduktion än detta (kunde väl knappast vara längre heller). Varsågod, jag har de senaste månaderna sett följande filmer:

Ja: Derailed, Happy Go Lucky, Talk to Her, The Lookout, Wanted, The Great World of Sound, Half Nelson, Bad Education, Reign Over Me, Blood Diamond, I am Legend

Nåjoo: Breaking and Entering, Death at a Funeral, Hancock, Mamma Mia, Jane Austen Book Club, The Dead Girl, Loaded, Mr. Brooks, The Departed, Where in the World is Osama Bin Laden, Cassandra's Dream, Little Athens, Little Fish, 21

Crap: Elephant, Du och jag, The Mummy: Tomb of the Dragon Emperor, Du Levande, Bangkok Dangerous, Fracture, Stardust, Brideshead Revisited, The Dark Knight, Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull

Odefinierbara: You Don't Mess With The Zohan's, What Happens in Vegas, precis vad jag behövde se just då, men kan jag några dagar senare säga att de var helt huippu? Det vet jag inte.

2 kommentarer:

Syster Sara sa...

Var Brideshead Revisited crap? Berätta! (ingen fancyschmancy recension behövs, men är det en film en småbarnsmamma ska sätta sin *egentid* på?:))

när det börjar sa...

Tycker att du ska ge den ett försök och berätta vad du tyckte. Det som gjorde att jag fick yäck-reflexer var att den var historisk, så där brittisk historisk som inte riktigt är my cup of tea.