jag har läst

Underhållande, snabbläst, mysig lad lit. Gillar ofta lad lit mer än chick lit. Inte en bok jag kommer att tjata att andra också ska läsa, men läsvärd. Får en trea av fem möjliga.

samt kylskåpsljud

Det är aldrig tyst. Det är fåglar, som jag inte ser förutom de två svanarna jag såg i havsviken på midsommarafton och några trastar jag såg för några dagar sedan men inte minns om jag såg här eller i Åbo, gräsklippare eller något som egentligen låter som en lövblåsare men det kan väl inte vara en lövblåsare för vem blåser löv på sin gräsbeklädda egnahemsgård en junidag i en småstad, bilar på andra sidan skogen, där på vägen, den som går till Hangö eller Helsingfors eller som jag körde när jag åkte till O på midsommardagen och jag försökte se om jag skulle se katterna som bor i samma hus några våningar ner. Men katterna såg jag inte. Det är tennisljud från teven för pappa har ett kanalpaket med tennis och det är tennis, tennis, tennis dygnet runt. Nästan. Egna katter som springer på övervåningen, när jag är på nedre våningen, springer i trappor, hoppar ner från fönsterbräden och upp för fönsterbräden. Och nu började solen lysa. Det är den jag väntat på. Så jag slutar skriva och tar boken jag läser ut till trädgårdsgungan, läsa och lyssna på gnisslet när jag gungar.

statusuppdatering

Katterna: mycket nöjda med ett helt egnahemshus, trappor, människor, nya dofter, öppna fönster med myggnät, nya möbler, min mamma som ger dem gösfilé varje dag.

Jag: mycket nöjd med människosällskap, program, låna bil, gräsdoft, fågelkvitter, någon annan som också ibland myser med extremt kelsjuk katt, brädspel, kortspel, fula kläder, okammat hår.

lugnet före stormen

Såhär fint poserade Knut och Orvar i sängen innan jag somnade. Innan jag visste om att den ena skulle försöka skuffa bort mig från sängen medan jag sov och den andra skulle jaga mina fötter under täcket. Jag borde kanske ha förstått att något var under planering.

och alla klor som fastnar i mina strumpbyxor

Jag förberedde mig genom att läsa otaliga forumsidor på nätet, se otaliga videon på You Tube. Plockade fram klosaxen från förpackningen, virade in Knut i ett lakan och försökte hålla honom i famnen, gräva fram en tass, prata lugnande. Hopplöst. Efter en dryg halvtimme hade en klo klippts. Tills nyss. Inget lakan, inte i famnen. Istället låg han i soffan bredvid mig. Någon minut senare hade samtliga klor klippts, han protestera inte en enda gång och fortfarande ligger han där och fortsätter sin sömn. Borde kanske sluta läsa allt för många nätsidor om katter.

innan det här loggade jag in på fb

Första blogginlägget med mina nya, fantastiskt tunna och lätta dator. Tjoho! Iiik! Wohoo! Woop! Woop!

Det var allt jag hade att säga.

de svarta ringarna

I natt vaknade jag gråtande. Nej, storbölande, hulkande, försöka-få-luft-tjutande. Jag skulle jobba hemma hos någon, sova i samma etta men fick bara ligga på en hård bänk vid köksbordet, sedan var det något om att jag skulle bära en stor rinka, springa till en båt som samtidigt var ett flygplan, vilket jag naturligtvis missade. Då fick jag skällningar. Men tydligaste minnet i drömmet var när jag fick höra "Den enda uppgiften du hade var att skaffa fram biskvier, satan. Och inte ens det klarade du", då vaknade jag och upptäckte att katterna också hade värsta liskodisko (också minus alkohol). De jagade varandra som galningar i hela lägenheten, upp på fönsterbrädet, flygande över soffan, 2,4 meter upp i klösträdet, mot fönsterrutorna, in i väggarna och slutligen upp i min säng, vändande mitt i luften, vältande vattenskålar över köksmattan. Och de som alltid brukar sova så sött i soffan på natten.

Jag <3 Åbo stadsbibliotek

Då har jag varken reserverat dem eller lånade alla böcker som fanns på min lista och inte var utlånade.

sju blir en

Tänk päron, kinakål, körsbärstomater, manchego-ost, sushi-soja, noriblad, peppar. Blanda. Nu har du en sallad som jag gjorde igår kväll enligt principen man-tager-vad-man-haver. Till min enorma överraskning var det riktigt gott. På riktigt, riktigt gott. Masterchef Suomi, here I come.

jag har läst x 2

Av blygsel blev Adele fet av Susanne Ringell, är en (den enda?) bok jag läst flera gånger. Första gången jag läste den var sommaren 2001 (fick ta en liten skrivpaus när jag förstod att det verkligen var så längesen. Återhämta mig från chocken). Jag åkte buss mellan Pargas och Åbo. Läste boken och minns att jag tittade ut genom bussfönstret och såg St. Karins centrum. Det var en sommar jag åkte buss sex dagar i veckan. En fin liken bok. Kan tänka mig att läsa den igen om några år.

Kyckling med plommon av Marjane Satrapi. Okej, men långt från lika bra som Perspolis av samma författare. Om en man som bestämt sig för att dö. Om nedräkning. Om familjerelationer och passion i livet. Jag hade lite svårt att komma in i boken och istället för att sträckläsa blev det en lång och slitsam läsupplevelse som jag bestämde mig för att slutföra.

Att söndagspromenera

Knut och Orvar har varit extra lekiga och busiga idag. När jag tröttnade på att de hoppade över mig i soffan i deras jakter gick jag ut, där jag iPhonebloggade och fotade mycket suddiga och gråtrista bilder medan jag gick. Nästa gång ska jag stanna upp och inte gå medan jag fotar. Kanske till och med satsa på skärpa och räta linjer.


Vid Korois hittade jag stickgraffitti. Orka, orka!

Från Korois mot Studentbyn.

Det fanns skyltar längs vägen.
Hittade ett utomhusgym.
Jag började egentligen promenaden med att gå över Tomasbron, mot kulturmotionsstigen. Men när jag knäppte fotot tänkte jag inte på ordningen och vips fanns de senare bilderna både före och efter i blogginlägget.

Vid Korois skulle man gå på stigen för att undvika erosion.

Det var svårt att förstå att jag var så nära centrum.

Hittade ett mysigt café som jag ska gå till nästa gång.

Jag såg kultur på vägen.

Sedan kom jag till Hallisforsen, den som brukade/brukar vara ett vanligt promenadmål för mig.


Bron vid Hallisforsen.


När jag läste fiskereglerna började det regna.


Jag gick förbi huset jag bodde i när jag flyttade till Åbo, 1999.


Jag var nästan hemma, när vägen stängts av och jag fick ta en omväg.

Järnvägsbron.

Jag gick igen över en bro för att gå under den och sedan under en annan bro för att gå över den.

Hemma undersöktes paraplyet av Orvar och Knut. Sedan fortsatte de brottas, jaga varandra, och hoppa i slow motion över mig på soffan.

Tågåkas, en annan version

På grund av förseningarna har de slagit ihop två tåg, men glömt bort att göra dubbelt större. Lovely. Jag är en av de tusen som står, för vi är så många att det tar mindre plats än att sitta. Hett. Men inte lika hemskt som för mina amerikanska stågrannar som kom direkt från flyget från USA och fick sitta två extra timmar i ett stilla plan i Amsterdam.

tågåkas tjoho.

Hittills tjugo minuter försenade och nu står vi igen en gång stilla.

åtta dagens

Dagens sorgligaste: När jag letade referenser till avhandlingen och upptäckte att hon som skrivit de texter som hjälpt mig mest dog år 2008.

Dagens första: Någon gång tidigmorgon vaknade jag av att en katt låg vid mina armar och en annan på mina fötter. Det, efter att jag igår sagt att de aldrig sover i sängen med mig. Orvar märkte att jag vaknat och hoppade ner för att sova på mattan nedanför sängen istället.

Dagens andra: Igårkväll lyckades jag lura försiktiga Orvar att gå in i transportburen genom att lägga en klick margarin på ett fat. Hans passion i livet. Idag lyckades jag igen.

Dagens äntligen: Jag bokade tid till syngranskning och ska äntligen orka gå enda till glasögonsaffären för att köpa nya glasögon. Det var sannerligen på tiden.

Dagens klädsel: Svarta leggings och klänning.

Dagens lunch: En halv pizza som jag inte orkade äta igår.

Dagens titt: Community. Började titta igårkväll och har nu sett elva avsnitt.

Dagens konstiga ljud: Någon form av fortflygande flygplan.

Helt vanlig onsdagkväll

Svartvinbärscider, päroncider, restaurang Skolan, kompisar som printat personlighetstest från dr. Phil's bok. Jag vet numera att jag har en ytterst förvrängd jagbild och inte alls autentisk. Avslut med pizza på restaurang Dennis, och halva pizzan hem som doggy bag. Regnig cykelfärd hem. Proppmätt.

Hälsningar från Knut

5555555555554

---------

Efter att han scrollat på min iPhone med nosen när jag försökte skriva, sedan två gånger stulit sladden från datorn och sprungit iväg med datorändan i munnen, sedan satt sig på tangentbordet. Jag tror han försöker säga mig något.

några reflektioner

När jag nyss kom hem kom jag att tänka på några saker:

Jag är usel på att fota. Eller egentligen att komma ihåg att fota. Inte ens en bild på ett stop på ett bord lyckas jag med. Sedan kom jag fram till att det idag var förmodligen 5-6te gången jag åt scampi & chips på Bremer sedan de ändrade sin meny. Alltså varje gång jag ätit på stället sedan panini försvann och olika chipsvarianter infördes. Förövrigt är allt som vanligt. Jag skiver som en galning på dagen, får glada hurrarop av min handledare och Orvar och Knut diggar varandra.

ord/text/bloggdiarré

Eftersom jag tydligen kompenserar idag flera veckors bloggtorka kan jag passa på att berätta:

1. Efter den tredagarlånga skrivarkursen i Hangö, fick jag fnatt och skrev igår på min pjästext. I åtta timmar! Bearbetade allt jag tidigare skrivit och skrev tio sidor nytt. Det var crazy!

2. Idag skrev jag över 2000 nya ord på min avhandling. Också helt crazy! Tror att det var runt 7 sidor långt. Ett helt nytt delkapitel i princip.

3. Idag när skygga kattherren Orvar låg bredvid mig i soffan lyfte jag honom och la han i min famn. Han protesterade lite först men sedan började han spinna och stryka huvudet mot min hand.

4. Jag tror att det var allt jag hade att säga.

5. Man skulle kunna tro att jag är full eller druckit massa kaffe. Egentligen har jag bara druckit en mugg kaffe i morse. Det var allt. Full är jag inte heller.

klick! och de sju haven

Jag vet inte vad som hände men jag råkade nyss klicka hem en Macbook air. Så kan det gå. Det är kanske det att jag är trött på att bränna låren när jag sitter och skriver. Eller att den här handledsvärmen stör. Fläkten som överröstar filmljud. Eller så var det att min mamma nyss innan ringt och berättat att de ska sälja sin båt och jag fick veta hur mycket båtar egentligen kostar. Att en ny dator är en väldigt liten och förmånlig grej, egentligen. Sakna båten kommer jag inte att göra. Jag tvivlade på att jag någonsin varit ut i båten, medan mamma påminde mig om den där ena gången. Det är nämligen så att jag är rädd för att åka båtar. Ja. Helt sant. Jag är inte rädd för att åka kryssningsfartyg eller hoppa fallskärm men jag är rädd för att åka motorbåt. Så nu vet ni det. Jag är såndär typ som inte bara blir extremt sjösjuk jag är dessutom livrädd och sitter helt nere på båtgolvet, håller i mig så att knogarna vitnar och ropar "saktare, kör saktare" redan när vi knappt rör oss.

han klättrade alltid högst av oss alla i träden.

Sommarheta järnvägsspår, tjärade träbalkar. Han doftade järnvägsarbete, solbränd hy året om. Revbensspjäll, grillkorv, solmogna tomater bakom öronen. Mopobensin och båtbränsle i handflatorna. Läderfåtölj i knävecken. Rönnbärskarameller och Werther's orginal i andedräkten. Kluven ved i överarmarna. Havsviken under fotsulorna. Tallskog där askan ligger.

Hangö skrivarverkstad 2011

go me!

Något jag glömt blogga, men inte glömt:

På onsdagkväll fick jag ett sms av min handledare som läst min nyaste avhandlingstext. "Ypperlig, utmärkt, super", stod det i meddelandet. Jag blev oerhört glad och lättad.

"kroppen kan bete sig annorlunda när man är förälskad än när man inte är det"

Jag, en park, en filt, två vattenflaskor, fler myggor än jag hinner döda, två enorma harar, papper, en penna. Jag skriver dramatik, bara vara vänner. Läser in mig på psykos och fenyletylamin, dopamin, noradrenalin, serotin och endorfin.

något jag gärna kunde vara utan

Ett katt som tidigare varit rädd för trapphuset, men idag rymt ut i trapphuset när jag öppnat dörren för att gå till tvättstugan. Att en annars så kelig och lättlockad katt kan vara så svår att få tag på.

Det är inte bara jag som saknar grön tumme

Odling av kattgräs.

Milano del 2

Att resa utan att göra det spännande är inte att resa. Så jag åker med vetskapen om att hotellet finns någonstans nära miljonstadens centralstation. Vi sitter i flygbussen, tittar ut på stadens gator. ”Där är det”, säger jag och han säger ”Så det är så här att vara du”. För att hitta hotellet behövs ingen karta.
När vi stiger ut från hotellet säger han ”Vi gör väl som du brukar göra” och jag står stilla en stund och känner i kroppen åt vilket håll centrum är. ”Dit”, pekar jag och han säger att det är fult att peka. Efter någon timme köper vi en karta och han får läsa den för jag kan inte och cirklarna vi gör när jag använder kroppen som kompass blir för stora, vi ska orka gå i fyra dagar.

Dendär bron i Hangö

bravo!

Här sitter jag nästan helt som vanligt. I soffan med Macbook och en Knut i famnen. Det är lite trångt. Lite trångt och varmt. Både jag och Knut sträcker oss för att titta in i köket. Orvar står nästan högst upp på klätterställningen, avvaktar, mäter avståndet, tar sats, ångrar sig, tar sats och hoppar till matbordet. Bravo! ropar jag till Orvar som egentligen inte alls får vara på matbordet. Men vad kan man göra. Och jag tänker på alla djurprogram jag sett på teve och hur man ska vara konsistens (men nu blev det fel, det heter inte så, jag säger det några gånger högt, konsistens, konsistens, konsistent. Jag googlar konsistent och jag får veta att det har något med motsägelser att göra, sedan hittar jag en sidan om konsistent kontra konsekvent, men den sidan besöker jag inte för det är konsekvent) de säger att man ska vara i teven. Jag hurrar litet till och tänker att det får gå den här gången. Han vågade ju hoppa, rätt långt hoppade han och ställningen står kvar utan att rasa ihop. Matbordet stod Orvar på också i morse. När jag åt morgonmål, steg upp för att fota Knut som satt högst upp på ställningen och Orvar passade på att tyst hoppa upp på matbordet, stjäla margarin från min smörgås som jag annars så noga vaktar. Då tänkte jag inte bravo, men jag tänkte att vist är det en slug katt.

svett, ömma fingertoppar och sex timmar

Sex timmar (pauser inte medräknade) tog det för mig att skruva ihop 61 byggdelar till en. Jag behövde bara en gång skruva loss allt för att jag skruvade första delen fel. Jag borde kanske sadla om och söka in till bygglinjen?

Någon som vill gissa timmar/dygn/veckor?

På något sätt fantiserade jag att klätterträdet jag beställt skulle komma färdigmonterat. Jag hade fel.

Milano del 1

den 106te dagen

I mars såg jag tre filmer och inte en enda i april och maj. Det ska bli en ändring på det, för här sitter jag. På soffan med mina BB-tofflor på mig dagen till är. Finalen i Sveriges Big Brother börjar om fyra minuter.

Innan jag berättar allt annat

Medan jag var borta gömde sig Orvar, blev modigare, snusade på främmande händer. Knut var Knut. Och nu har jag ett stycke katt som inte vill något hellre än att ligga i min famn och en annan katt som vill bli kliad bakom örat och tycker att folk som reser bort likaväl kan ge bort sin rätt att sova i sängen.

Handbok i idioti

Hur man gör sig själv till en korkad idiot:

1. Skaffa två katter.
2. Skaffa en pålitlig och snäll kattskötare.
3. Ge instruktioner.
4. Rita en bild med ytterligare instruktioner.
5. Tejpa upp pappret i hemmet.
6. Åk iväg.

arrivederci

Tecken på att jag har väskorna packade och ska bege mig inom en snar framtid:
Mitt emot mig ligger en katt som sover med ena öga öppet.

att ta ut allt av en helg

"Jag ska dricka mycket kaffe och ha krabbis", sa jag igår kväll om lördagens planer. Sedan cyklade jag via grillen för att köpa en hamburgare och en halvliter mjölk så att jag skulle ha något till all kaffe jag skulle dricka. Min plan har inte riktigt fungerat. Jag vaknade halv två på dagen, efter att jag var upp en sväng halv sju för att ge kattmat och städa kattlådan. Knappt någon märkbar krabbis. Endast druckit en mugg kaffe. Imorgon var planen att gå på bio. Det kommer inte heller att lyckas särskilt bra. Vi skulle se Taistelu Turusta/Kampen om Åbo, men tydligen går den bara vardagen 14.30. Vem går då på bio?

tre av veckans femtielva foton

Sedan en vecka tillbaka har Orvar inte en endaste gång gömt sig under sängen. Han har hittat en ny favoritsovplats i soffan. Sedan bilden togs, för tre timmar ungefär, har han inte stigit upp. Han har bara kravlat sig halvt under överkastet. Knut sover i transportburen.
Vi bekantade oss med borsten.

Inte alls roligt att testa gå ut i koppel. Typen i koppel ville inte gå över tröskeln och typen utan koppel ville bara hålla typen i koppel kvar inomhus. Helhjärtade innekatter.

hej konsument!

Bästa promenad: någon som går förbi får, kor eller hästar som man kan titta på.

Favoritgata: Ska man ha en sån? Har folk en sån? Jag har ingen.

Favoritdrink: Kelkka. Den är nostalgi. Den är sena kvällar, tidiga sommarmorgnar med Minna. Den är järnvägsspår i sommarstaden, kryssningar med Viking Line, nattklubbar med dans på bord, den är efterfest i keikkabuss, en liten stuga långt ute på finska obygden, sommarhelger i Åboländska skärgården. Den är ganska frisk, passligt söt. Så god att man glömmer att man blir full.

Äter lyxmiddag på: väldigt få ställen eftersom jag gör det vid väldigt få tillfällen.

Bästa mikromaten: Leverlåda.

Favoritförort: kan jag inte välja. Huvudsaken är att det är betong.

Fikar gärna på: Café Art i Åbo eller vilket som helst café som finns utomlands eller en stad jag inte brukar besöka.

Bästa lunchställe: Blanko och Delhi Darbar i Åbo.

Bästa brunchen: jag är dålig brunchbloggare och därmed också dålig brunchmänniska i allmänhet. Eller så är det precis tvärtom, att det andra kommer före det ena. Kaffe, smörgås och pålägg och jag är nöjd.

Bästa kaffet: hemma hos mamma och pappa. Vet inte vad de gör med det med det är alltid godast där. (Samma sak gäller förresten franskisar)

Bästa konsertlokalen: Nalen i Stockholm var trevlig. Försöker komma på var jag varit: Klubi i Åbo, Tavastia i Helsingfors, Annexet i Stockholm, Konserthuset i Helsingfors, Cirkus i Stockholm, ett ställe i Uppsala jag glömt namnet på. Inget över något annat. Nalen hade fina takkronor och inga stolpar man kunde stå bakom. Cirkus är också fint.

Bästa baren: Bar som i bardisk, med barstolar, bartender. Brukar jag vara på såna ställen? Jag gillar Bremer och Koulu. Räknas det?

Här bjuder jag mamma på middag: Där hon vill. Där hon får titta på menyn innan vi går in och vet att hon kan hitta något hon gillar. Vi har ätit på Brasseriet och gillade.

Här bjuder jag pappa på middag: Knäppens biff på Knäppen i Karis. Men mycket osannolikt att han går med på att inte betala. Eller Silver Burgers i Karis. Då köper jag en ordentlig hamburgare till honom. (Silvers är bäst!)

Senaste Stockholmsupptäckt: Myrorna nära Sveavägen. Råkade bo nära och visste inte från tidigare att den fanns där. Upptäckt, alltså.

Senast sedda teater-/dansföreställning: Mormors svarta ögon.

Senast sedda utställning: Terrakottaarmén

En bra gåbortspresent: Skumpa och något ätbart.

Favoritlyxartikel: olivsked

Läser just nu: Av blygsel blev Adele fet (för andra gången) av Susanne Ringell

Läser helst: grafiska romaner. Och böcker av Liv Strömqvist.

Favoritråvara: ris

Favoritfärg: Lila. Så till den milda grad att vänner köpt böcker som innehåller lila i namnet och lila omslag, eller att kompisar som tidigare inte varit hemma hos mig går till blomaffären och frågar efter lila blommor till mig, eller som när jag senast hade fest och färgade mitt hår mörklila. Jaja. Jag gillar lila.

Favoritmärke: (Och så är nästan alla av mina skor Vagabond)

Favoritskor: sådana jag inte får skoskav av.

Klädkonto per månad: 0 uppåt

Dricksprocent: Enligt turistguideboken.

Motionerar: Knappt alls eller det beror på, om jag rör på mig är det för att jag samtidigt hänger med kompis(ar). Typ tennis, bordtennis, zumba.

Det dyraste jag har köpt: min MacBook(?)

Favoritprodukt på Systemet: skumpa, passligt pris och snygg flaska.

Favoritprodukt på Apoteket: compeed, imodium, ibusal och lactrase. Mina tfyra närmaste vänner.

Bästa fyllekäket: Hesburgers kanaateria

Lyssnar på: allt som hörs. Just nu lyssnar jag på brus i luftkonditioneringen, steg i korridoren, bil utanför, datorsurr.

Bästa förfestmusiken: Något sprittande. Lykke Li, Robyn, och liknande.

Senast gnolade: visulahti visulahti siinä on kesälomatahti. ota suunnaksi visulahti. Om och om och om igen. Fan.

Senast köpta skivan/-låten: Hello Saferides senaste

Mitt sämsta köp någonsin: mat jag kastat, ett flertal klädesplagg jag aldrig använt.

Dansar helst till: bra musik.

Senaste impulsköp: igår impulsköpte jag nästan coca cola, men behärskade mig.

Senaste fyndet: Knut och Orvar

Senaste secondhandfyndet: Alexander Skantzes bok Tribut

Fulaste klädfärg: Hudfärg. Om det finns på mig.

I dvd-spelaren/datorn: Zumba! (Köpt via tv-shop. Jajaminsann.)

Användbar pryl: Måttband.

Mode jag aldrig vill se igen: Magväska

Värsta huvudbonaden: Halmhatten

Bästa huvudbonaden: Stickad mössa på vintern

Favoritaccessoar: Halsband.

Bil/Transportmedel: Cykel och tåg

Återvinner: Papp, pepper. Försöker bli bättre på glas och metall.

Hejar på/håller på: bra människor jag känner

Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Jag facebookar eller spelar Shadow Cities.

mina första år

Om jag hade en Mina första kattår bok skulle jag idag skriva:

Försiktiga Orvar ställde idag sig i min famn och slickade mig på kinden.

Men nu har jag ingen sån. Istället skriver jag idag här:

En bra dag. Mycket skrivet på jobbet, mycket skrivet på kvällen. Avrundning på Bremer och jag har fortfarande ont i huvudet efter att jag gick in i en vägskylt på väg till Bremer i lördags.

(inte en dag utan kattinlägg) part two

Det är som om en helt ny värld öppnat sig för mig.

När jag svarade till försäkringsbolaget att det inte är raskatter, fick jag nyss ett svar från personen: Har själv två väldigt söta icke raskatter. Det var allt som stod i mejlet. Sött, på något sätt.

(inte en dag utan kattinlägg)

Hörde av mig till mitt försäkringsbolag. Tänkte att det kunde vara smart att försäkra katterna. Det gick inte eftersom de inte är raskatter. Vad är det för diskriminering?

lösryckt

Skrivveckoslut från fredag till söndag. Det var bra, men jag behöver helg. Avrundade söndagen med pingis. Mera bra idé än dålig idé. Gick fortfarande lite på högvarv efter allt skrivande. Jobb idag. Hörde röster i lägenhet när jag kom hem från jobbet. Katterna hade knäppt på teven. Orvar har blivit modigare. Jag bokade nyss två biljetter till den sista måltiden till nästa vecka. Jag såg pjäsen Mormors svarta ögon förra veckan, det glömde jag blogga om. En riktigt bra monolog. Jag glömmer hela tiden att jag ska på System of a Down konsert nästa vecka. I början av året såg jag pjäsen Subtales. Arior från medelklassen. Det glömde jag också att blogga om, tror jag. Rekommenderas! Jag åt nyss glass. Det var min middag. Ja, eller egentligen lunch. För jag åt ingen lunch idag. Egentligen borde jag väl äta riktig mat snart. Det är kanske matbrist som gjort mig så trött. Det är konstigt att jag inte är hungrigare. Härkommer en kattbild på Orvar och Knut. Den har inte något med något att göra. Den är söt.

den dåliga mamman

Jag vet inte riktigt. Det känns inte helt rätt att jag på morgonen, när jag går till jobbet, är tvungen att lura katterna genom att kasta en leksak till sovrummet eller ge några kattgodisar vid matskålen för att jag ska kunna gå ut genom dörren ensam.

Och visste är jag konstig som inte längre lämnar vessadörren på glänt för att undvika att någon gnyr utanför. För att inte tala om att jag, om Knut i alla fall slinker in i vessan medan jag är där, lyfter ner honom från famnen när jag sitter på vessan.

börja om från början, börja om på nytt, inte ska man sörja

Igår sparade jag ett nytt, tomt textdokument. Det heter den riktiga doktorsavhandlingen. Jepp, jepp. Rent bord. Friska tag. Hälften vunnet och allt det där.

ishockey/vett

Alltså det här landet man bor i. Man blir galen. Och människorna, endel är också galna på obehagliga sätt.

inga nya väckarklockor

Jag börjar misstänka att det är en myt att katter väcker en tidigt på morgonen genom att klösa, klappa med tassen i ansiktet, trampa på en, jaga fötter under täcket (förutom en gång då Knut kände sig nödgad att tvätta mitt hår och därefter nafsa mig i benet). Mina katter sover när jag sover. Om jag stiger upp halv sju stiger de upp halv sju (ja eller Knut gör det, Orvar tycker att det är för tidigt), om jag stiger upp nio stiger de upp nio, om jag stiger upp halv tolv stiger de upp halv tolv. Jag ska väl vara glad och tacksam. De har dessutom slutat jaga varandra, brottas mitt i natten när jag vill sova. Inte sover de ens i min säng, de har hittat egna sovplatser. Slut på dagens kattinlägg, ni kan nu återgå till det ni gjorde innan.

veckoslut

börjar i fel ända så att jag kommer rätt

Just nu skriver jag en recension av min egen avhandling. Oerhört spännande och nyskapande avhandling må jag säga. Rekommenderas! Den där doktoranden borde bara skriva klart den först så att boken kommer ut i handeln. Alla får vänta en stund ännu, men betydligt närmare är det efter skrivandet av recension. Jag säger hepp sen.

städhjälp

Igår upptäckte Knut att han kan ta bort silen från golvbrunnen i badrummet om han använder klorna. För att visa att det inte var misstag eller en engångsföreteelse har han efter det gjort det om och om igen. Jag blev påmind om att det säkert kan vara bra att rensa där ibland, men ännu behöver jag inte.

här går man, eller så int

Om man har en katt som försöker gå ut när man själv går ut genom dörren, har inga problem med att ha sele på sig inomhus, protesterar lite till att en människa håller i koppel men inte så mycket att det inte går att glömma med en leksak i människans andra hand, ska man trots detta inte försöka gå ut genom dörren samtidigt som grannar kommer gående upp för trapporna.

Det lärde jag mig igår. En del kattgodis krävdes innan katt, sele och koppel lockades fram. Som tur verkar det som om minnet inte är särskilt långt. Det sträcker sig bara till vilken låsbara plåtlåda godiset finns i (och numera även koppel och sele).

de kan leva i 14-20 år

Jag tänker:

Antagligen bättre att skriva kattrelaterade blogginlägg än blogginlägg hur många avhandlingsord jag skrivit eller inte skrivit.

hej jobb, hej människor!

Den här veckan lånar jag ut mitt arbetsrum till en gästande lärare. Planen var att sitta hemma och jobba. Att jobba hemma visade sig vara omöjligt. Endera hade jag en katt som ville att jag skulle leka istället för att skriva eller så hade jag två sovande katter som jag blev orolig för. Andas de okej där under sängen? Ligger de kvar under soffan? Har de månne hittat på någon ny spännande plats att ligga på? Har jag en katt instängd i klädskåpet?

Nu sitter jag på stadsbibban. Det går relativt bra att skriva här faktiskt. Det är egentligen bara katthåren på tangentbordet som gör mig lite distraherad. (Och så fantiserar jag att jag luktar kattkiss, fast det är helt omöjligt att så skulle vara fallet.)

min prövotid börjar ta slut

När jag vaknade hittade jag två katter tillsammans sovande. Gick till köket och Knut spatserade genast med för att hälsa. Satt mig på golvet, skrapade honom bakom örat. Orvar kom för att kontrollera vad som hände. Han satt sig en bit ifrån och började spinna. Sedan kom han fram till mig och ville också bli krafsad. Första gången! Jag är kanske inte skrämmande trots allt.

bloggkommentatorn

Om jag var en bloggare vid mina sinnesfulla bruk just nu skulle jag blogga lite oftare de närmaste dagarna och också uppdatera metabloggen. Istället nöjer jag mig just nu med att länka hit och skriva:


Förlåt, är just nu första gången borta från Orvar och Knut. Planen är att försöka hålla mig borta i ett par timmar. Jag sitter på andra sidan gatan i mitt arbetsrum och försöker skriva en hemuppgift som har deadline.

Er,
crazy-cat-lady-80

blått och rött

När jag skulle köpa kattlåda från djuraffären frågade försäljaren om det var hanar eller honor. Hanar, sa jag. Då beklagade hon sig att de just nu inte hade blåa lådor. Jag fick välja mellan brun och röd. Jag tog den röda och var irriterad över hur kön görs om och om och om igen. Också när det gäller katter, tydligen.

ja, vi lever alla fortfarande!

Igår klockan 16 - Jag började få stresseksem på fingrarna

Igår klockan 17 - Jag åkte iväg för att hämta katterna

Igår klockan 18:20 - Jag satt i bilen med två katter. En tyst och en jamande. Jag var väldigt svettig.

Igår 18:30 - Jag ställde en transportbur bredvid kattlådan. Öppnade och Knut (tidigare Valter) sprang ut, hälsade på mig och undersökte varje millimeter i lägenheten.

Igår 18:35 - Jag ställde en annan transportbur bredvid kattlådan. Öppnade och en rädd Orvar kröp längre in i buren. Jag gick därifrån.

Igår 18:38 - Jag gick tillbaka till en tom transportbur. Hittade Orvar bakom duschdraperiet. Tyst, låg han och betraktade mig. Kröp ihop om jag sträckte fram handen. Satt och prata en stund med honom.

Igår 19:38 - Knut hade ätit, använt kattlådan två gånger, lekt, sprungit i mina fötter, hoppat upp i soffan bredvid mig, krupit upp i min famn.

Fortsättning följer. Jag hör en blyg Orvar under min säng. Jag tror att han säger godmorgon mig.

DEN dagen

Mina katter kunde inte få bättre grannar. Idag när jag kom hem hängde en plastkasse på dörrhandtaget. Grannkatten med matte ville önska dem välkomna med kattmat och kattleksaker.

Rush

Igårkväll var jag på konsert med mamma. Såg Rush och deras grymma tre(!)timmar långa konsert utan förband.

1. Jag har aldrig sett så många långhåriga 50-åriga män på ett och annat ställe.

2. Jag var första(!) gången till Hartwall arenan.

3. Jag körde bil i centrum av Helsingfors för första gången.

4. Jag körde bil första(?) gången i ett parkeringshus.

5. Min mamma är fenomenal på kattnamn. Därmed har min namnlista växt.

Orvar och Valter

På torsdageftermiddag ska jag åka efter dem. Orvar och Valter har jag döpt dem till efter gårdagens besök. Orvar hade personlighet som en Orvar och Valter som en Valter. Innan jag träffade dem hade jag funderat på en Gösta, men ingen av dem var en Gösta.

Stor sandlåda med väggar och tak inköpt. Stor transportbur också inhandlad. Det var så mycket som jag orkade bära hem under min promenad från djuraffären. Nu iväg för att köpa lite till.

jag har läst

Det gick fort först. Jag läste med rasande takt. Jag tyckte inte att det var lika rolig som det utlovades på bakpärmen men jag var nöjd. Det hände saker. Språket var inget att hurra över, men försökte koncentrera mig på handlingen. Sedan kom jag till mitten. Händelser i lika rasande takt men jag stampade på stället. Orkade inte bry mig. Visste att det ändå går vidare. Seg läsning men jag kom till slutet. Blev ett nåja.

en natt innan telefonsamtal

Egentligen ska jag sova på saken. Misstänker att det kan bli lite svårt eftersom jag kommit fram till två passande kattnamn. Och googlat en hel massa kattsaker, kollat på huuto.net efter ett klätterträd jag blev rekommenderad. Och idag när jag handlade mat gick jag en snabbsväng via kattmatshyllan för att kolla utbudet av kompletteringsmat i burkformat.

en varning

Imorgon är jag ett steg närmare att göra det här till en blogg full med foton på två katter. Can't wait!