Istället för att uppfattas som subversivt ätstörd, finns risken att bloggaren inte uppfattas som ätstörd överhuvudtaget*

Den senaste tiden har jag varit förvånad över hur hungrig jag blir av att tänka.

Jag gör inte särskilt mycket annat än sitter på en stol, läser text om makt, kön och normalitet, tänker och skriver. Mest tänker jag. Eller skriver argument och strukturer för mina argument.

Och så tänker jag att det kunde vara skönt att ha en fåtölj i mitt arbetsrum som jag kunde sitta och tänka i. Sedan tänker jag att det är lika bra att jag inte har en fåtölj, den skulle vara så lätt att somna i.

Ute snöar det, som vanligt.

Det här är precis vad det ser ut att vara.
Om nån minut har jag ätit upp det.

* Det senaste jag skrev i avhandlingen.