Jag stod vid korsningen Henriksgatan - Gertrudsgatan när jag kom på att jag behöver begränsa mig till bloggar som behandlar ätstörningar. Jag gick över Tavastbron när jag kom på vilka teoretiska och analytiska begrepp jag behöver begränsa mig till. Jag sprang på motionsstigen runt Paavo Nurmi-stadion, precis vid platsen där de har ett utomhusgym, när jag kom på arbetsrubriken för min avhandling.
Jag borde kanske omorganisera min arbetsdag om jag någonsin skall bli klar. Promenera en timme, skriva två timmar, promenera en halvtimme, skriva en timme, promenera en halvtimme, skriva två timmar.
6 kommentarer:
Jag har lite samma tendenser när jag går till jobbet. Då planerar jag hela min dag och funderar vad som bör prioriteras och vad jag glömt göra dagen innan.
Fenomenet beror på att det är så fruktansvärt tråkigt att gå, att det enda som gör det hela lite intressentare är att tänka på andra tråkiga saker.
Håkan Sandgren, universitetslektor i svenska (jag kommer inte ihåg var), berättade under det finlandssvenska kulturseminariet i Mariehamn förra året att han skriver och promenerar ungefär lika många timmar per dag. Det lät som en bra grej!
Låter som en plan!
Jag är inne på samma spår. Mina omgivningar är mördande tråkiga men det är ändå som om själva gåendet fungerar lika bra för hjärnan som i intressantare trakter. Minst 30 minuter krävs för att jag ska koppla upp koncentrationen till den nivå som ger resultat i aha-upplevelser och stora steg framåt i jobbet.
Lycka till!
Kanske det är något jag borde prova? Riktigt på riktigt. Å andra sidan är det inte så lockande just nu när det är kallt och snöigt ute. Annat alternativ skulle vara att skriva hemma en timme, gå en timme, skriva några timmar på jobbet, gå någon timme och skriva hemma igen. Minimera påklädnings- och avklädningstillfällena. Jag har bara plötsligt blivit så usel på att jobba hemifrån.
vad då? man måste ju hasa omkring för att tänka? hur många stora tankar kan man få i sitt arbetsrum. eller arbetsdum som jag skrev först. så ut och vandra bara.
Jag ska! Jag ska! Och börja räkna ord igen efter att undervisningstjoket är överstökat.
Skicka en kommentar