12 februari 2010
kanske för sent att sadla om
Jag läste den här annonsen. Har ingen avsikt att söka jobben. Kunde bara inte låta bli att känna mig lite gammal. I mitt arbetsrum. Under skrivbordet. Där finns mina vinröda tofflor av filt. De har till och med små blommor på sig. Jepp. Jag är inte Peppar&Papper-material.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Kanske lika så bra det... jag känner mig alltid som värsta otrendiga lantisen när jag läser papper men min reaktion brukar vara: embrace the lantis!
Jag har inga tofflor men väl tjocka, fula yllesockor - jag är kanske inte riktigt pappersmaterial jag heller. Inte för att jag någonsin trott det heller, jag är minst 10 år för gammal och alldeles för ohipp.
Nina: Och jag har alltid tyckt om Papper. Kanske för att väldigt många av både skribenterna och modellerna är från min gamla hemstad, staden på landet. Så lantiskänslan är helt rätt att känna inför tidningen?
Siv: Jag tror faktiskt att jag har ett par yllesockor som du stickat. Riktigt fina mörkgrå med lilarosa ränder. Från en stor gemensam julfest på jobbet för flera år sedan, då man skulle ha en julklapp med.
Oj, där ser man, världen är liten! :-) Det var på den tiden då det skulle vara synergi och alla skulle umgås över alla gränser. Nu orkar ingen ens prata med grannen...
Mina yllesockor är betydligt fulare än de som jag själv stickar, de är köpta i Portugal och minst tre storlekar för stora. Men varma och sköna.
Skicka en kommentar