januarifilmer

Av någon anledning blir januari den månad som jag oftast ser flest filmer. Det kan bero på att jag har en paus från tv-serier. Det har nyss varit jul och jag ser film, efter film, efter film i några dagar precis efter nyår. Det är tradition. Jag blir än mer medveten om alla filmer som kommit under året innan som jag inte sett.

I januari började jag med (500) days of Summer. Den var en jahurrafilm. Jag brukar vara allergisk mot romantiska filmer, men jag antar att det här inte var en romantisk film. Nej, den var inte romantisk. Inget rosa fluff. Bra film, med bra filmmusik.

Följande dag skulle jag se en film med mina föräldrar. Mamma är ingen stor filmtittare och pappa gillar action, komedi, Clint Eastwood och Harry Potter. De föreslog A Christmas Tale och jag totalvägrade. Såg framför mig Tim Allen utklädd till julgubbe. Aldrig. De hade ingen aning om vad filmen handlade. De bara råkade ha den. När jag sedan kom på vilken film de egentligen menade var det snarare jag som övertalade och tjatade om hur mycket jag ville se den. Det var någonstans vid ordet fransk, som de började i sin tur totalvägra. Vi såg den, de var inte det minsta imponerade och jag kände mig också besviken. Den hade sina poänger, det medger jag. Jag kanske till och med vill se den flera gånger, det är inte omöjligt. Men efter all hype kändes den aningen platt och intetsägande.

Filmer jag såg men som jag inte minns särskilt bra efteråt, vilket antagligen säger en del, är: Adoration, Public Enemies, Ghosts of Girlfriend Pasts, What Just Happened, The Secret Life of Words, Trainwreck. My Life as an Idiot, While She was Out, Push, Downloading Nancy och Paranoid Park. Det känns nästan lite fel eftersom många av filmerna var sådana som jag tänkt se en längre tid och verkligen väntade ivrigt på. Downloading Nancy kom på Stockholms filmfestival 2008. Jag var på plats, men missade filmen och kommer fortfarande ihåg hur jag hörde sådana som sätt filmen prisa den när vi gick över Sveavägen.

Mera jahurra- eller jafilmer var: Transsibirien, The Black Balloon, I Love You Man, Vinyan, Precious, Up och Mammoth. De flesta av dem överraskningar. När jag började se Up, visste jag inte ens att det skulle vara en pixelfilm. Precious var den första filmen jag såg i min nya lägenhet. Satt på golvet i tamburen med datorn i famnen. Väntade på att en montör skulle komma för att fixa mitt internet.

Nja- eller okejfilmer: Towelhead, Night Train, The Lovely Bones, Up in the air. Filmer jag hade förhoppningar om. Kanske därför de var besvikelser. Hade lyssnat på The Lovely Bones som talbok på engelska. Talböcker är också alltid bättre än filmen, visade det sig.

Blä: The Alphabet Killer. Bara blä.