När jag satt utanför Fabbes café stannade en typ på cykel. Ursäktade sig och frågade om jag rekommenderar cafét. Det gjorde jag. Fick på köpet veta att han var fattig studerande från Stockholm. Men det förstod jag, eftersom jag sedan han stannade inte kunde riktigt tänka på annat än att han pratade och påminde om annan stockholmare. När jag senare gick från cafét blev jag stannad av annan studerande som undrade om jag visste var ett auditorium var. Det visste jag. Det var där introduktionskursen i kvinnovetenskap skulle börja om någon minut.
4 kommentarer:
Du borde ta betalt. Skulle göra susen för inkomsterna. Jag menar ifall de ändå tycker att du ser ut som om du vet.
Men chocken, nu inser jag att det också betyder att jag inte ser ut som en första årets studerande längre.
Fabbes café... Det fanns ett Fabbes café i tiderna i Ekenäs, de hade helt underbara glassportioner som kostade 20 mark. Minns att jag tyckte att de var ganska dyra.
Aha! Det är antagligen därifrån det låter så bekant. Och jag märker att jag också helt förträngt vad 20 mark betyder.
Skicka en kommentar