Idag kunde jag ha tagit foto av lunchen jag åt på Blanko, eller vyn jag hade när jag satt på en parkbänk och inte åt glass för att jag var så mätt och de inte hade pehmis, eller när jag cyklade hem i strålande solsken, eller när jag satt ute på balkongen och läste Anaché (den gillar jag!).
Inga bilder blev det. Man får bara lita på mina ord.
3 kommentarer:
Ibland är det bra att njuta av tillvaron istället för att ta en massa foton av den. Är det lättare att äta pehmis än "vanlig" glass om man är mätt?
Jag kan intyga ätandet av lunchen och icke ätandet av pehmisen. Däremot vet jag ingenting om ifall du verkligen läste Anaché, men det lär väl märkas senast nästa vecka...
Jill: En gammal sanning är att man aldrig kan vara för mätt för pehmis.
Mia: Väldigt behändigt med vittnen
Skicka en kommentar