i mina kvarter

Förra veckan kunde man gå på promenad med Nina i hennes kvarter. Det var en fin promenad. Idag visar jag mina kvarter, och också om det inte alls var meningen blev det lite av ett samtal mellan städer.

På med promenadvänliga skor. Det blev en två timmar lång promenad, inklusive spontant loppisbesök och mathandel.

Åbos vattenverk. En byggnad jag tycker om. Det är tegel och raka linjer.

Utanför mitt köksfönster finns en fotbollsplan som på vintern blir en ishockeyrink. Båda används flitigt, men inte (ännu) av mig.

En av de bästa sakerna med att bo där jag bor är Hassinen. Det är ett lopptorg några få minuters promenadväg från mig. Jag går dit några gånger i månaden. Idag skulle jag bara ta ett foto av byggnaden, men gick in i alla fall. Fyndade en sockerskål och gräddsnäcka från Arabia. Den här byggnaden tycker jag också om. Den försöker inte vara fin.

För att gå till Hassinen går man genom en tunnel. När jag var barn cyklade jag genom en liknande tunnel i Karis för att komma till en kompis som bodde på andra sidan landsvägen.

Det här höghuset liknar höghuset jag bodde i som barn. Det är det här jag gillar med mina kvarter. De känns trygga. De känns som småstaden Karis och mina kvarter där. De försökte inte vara fina. När min familj senare flyttade till en frontmannavilla kommer jag ihåg att det tog länge tills jag kände mig bekväm med att ensam gå till eller vara på övre våningen. Det kändes som om det var så långt borta, som om det inte hörde till vårt hem. Det blev så mycket större.

Det här är parallellgatan. Egnahemshus och höghus.

Min gata. En småstad i större staden. Folk hälsar när de möts på gatan. 

Några minuters promenad till och jag går förbi en lantgård och in i skogen. En bit från det här stället brukar jag plocka trattkantareller, det gjorde jag redan innan jag visste att jag skulle flytta hit. När jag under de nästan 14 åren gått på promenad har jag av någon anledning ofta gått hit. När jag gick här i dag tänkte jag att det känns som om jag skulle bo i en kombination av Åbo, Karis och Snappertuna. Hörde biltrafik en bit bort, en skog och åker så nära och fick akta mig för att trampa i hästskit.

Forsen var precis som vanlig.