också i år kom hösten

I år var jag helt oförberedd på hösten. Ändå kom den.

Plötsligt somnade jag tidigt, vaknade ännu tidigare och däremellan sov jag ytligt eller med mardrömmar.  Jag var så stressad så att jag inte kunde sova. Jag sov inte för att jag var så stressad. Jag glömde saker mer än vanligt. Jag hade svårt att organisera tiden.

Inget ovanligt egentligen. Det ovanliga är att jag inte varit sjuk. De flesta höstar brukar jag få feber och bli tvungen att ligga stilla. I år fick jag en seg huvudvärk som höll i sig över en vecka. Och även en så liten sak som att gå till ett nytt biblioteket efter en bok blev något jag drog mig från att göra, hade mardrömmar om. En liten bok. En enkel text att kopiera och posta, vilket jag glömt bort och borde ha gjort två veckor sedan.

Och äntligen. Jag har sovit ordentligt tre senaste nätter. Huvudvärken har lättat. Jag är en människa.

Idag lyckades jag göra en lista över allt jag måste göra på jobbet de närmaste veckorna och lyckades till och med skriva dem i prioritetsordning. Sova måste man, annars panikplanerar man plötsligt en föreläsning man ska hålla om några veckor, bara för att glömma bort den man ska hålla i morgon. Det om något har jag lärt mig. Jag är tillbaka.