På fredagskväll såg jag Les Miserables. Den har fått bra recensioner, alla rekommenderar den. Den var okej. Jag är ingen musikalmänniska. Det kunde jag konstatera igen. Jag väntar på att bli insugen, översköjd, medryckt. Istället sitter jag okoncentrerad och tänker "visst sjunger de otroligt bra, men är det här teater, när ska det börja?" Ja, eller kanske det är därför det kallas musikal och inte teater? Uppe på andra raden, aldrig mer.
Innan teater
Idag har jag sett pingis. Finländska mästerskapet i lag, singel a-klass och dubbel a-klass. Jag är en pingismänniska, även om det inte direkt märks när jag själv spelar. Ljudet av nio matcher samtidigt i en hall är obeskrivbart. Lukten som blir doft, tills man kommer ut i friska luften och inser att det var svett. Kaffe i pappmugg, hembakt blåbärspaj, bulla, skinksmörgåsar. Stiger upp tidigare en lördagsmorgon än vad jag skulle göra under vardagen. Klär på mig bekväma, mjuka kläder och igen konstatera att trots 60-70 tävlare var det ungefär 10 personer i publiken som inte själv tävlade utan agerade uteslutande beskådare. Det gör mig ledsen, när jag tänker på en fullsatt teater kvällen innan. Varför ingen publik (förutom de tävlande som också sitter på läktaren när de inte har match)? Varför ingen reklam?
Mellan macher
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar