innan jag ens är där

Det är lite mer än en månad tills konferensresan till Cortland och några dagar i New York, men redan nu känner jag att jag blivit beroende. Måste tillbaka, trots att jag inte varit dit en enda gång, ännu. Matt är där nu. Och jag tänker att mina tre dygn är väldigt lite tid, men att det inte gör något, eftersom jag åker dit relativt snart igen. När, vet jag inte. Jag tänker att det här är en introduktionsresa. Att jag nu bara flyter med. Har inga planer. Inga turistmål som jag måste kryssa av i min lista. Inga affärer jag inte får missa. Det är konstigt, men jag har ingen brådska. Det är lite som om det är en självklarhet att jag en gång i året ska resa dit framöver. Jag minns inte att jag någonsin tidigare skulle ha haft den här känslan.