Inte så att jag skulle säga att jag är sjuk. Lite hängig. Kanske fortfarande trött efter intensivt jobbande. Gnagar inom mig eftersom jag överskridit en deadline (de säger att det är okej, att den reviderade artikeln helt enkelt får komma till nästa nummer, att de vet att det kan bli så ibland) och en annan deadline närmar sig med oerhörda kliv. Får inget gjort trots deadline. Och diskhögen bara växer. Får inget gjort. Jag vill få allt gjort. Genast. Så har jag sedan ro att helhjärtat hålla mig till en sak. Hoppas jag. Det är så lite att göra på de där texterna. Men det blir bara inte gjort. Jag bara tänker att snart måste få det gjort. Att jag egentligen måste just nu och inte snart. Eller att jag egentligen mest måste sova just nu. Men jag somnar inte. Så försöker jag tänka att jag inte ska tänka på sovandet. Men det går inte så bra att låta bli. Och det hjälper inte med ett glas mjölk. Inte att försöka somna till någon film heller. Jag vill sova. Sova länge. Sedan vakna och känna att jag är tillbaka, att jag kan ta itu med saker. Så där helhjärtat och friktionsfritt.
Det har inte varit särskilt aktuellt att skriva ett sådant här inlägg, om man säger så.
2 kommentarer:
och vikken sort är det? vanlig eller sån där "ny"? jag frågar naturligtvis av ytterst eget intresse eftersom man ju råkade vistas i närheten under ivrigt viftande på armar och ben till de latinska rytmerna.
Jag tror att det är en stressrelaterad feber. Även om det är so millenieskiftet 2000. Jag är inte så modern av mig. Inte smittbar heller. Det enda som jag kunde smitta vid sagda tillfälle var att avbryta viftandet och ta det lilla lugna.
Skicka en kommentar