Det är något speciellt med att testamentera sina bedrifter, sin kunskap och sina idéer.
"Men jag har ju knappt gjort nått, vet ju knappt nått, orkar knappt engagera mig i en framtid jag själv inte kommer att ta del av", tänkte jag.
Nu har jag skrivit 1123 ord och konstaterar att det är både roligt, vemodigt och att jag bara skrivit en tredje del, att det egentligen finns så mycket att ge vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar