smärtgränsen

Under tre dagar klarar jag av att sitta på en läktare och titta på bordtennis i sjutton timmar. Det är nästan sjukt. Efter sjutton timmar var jag tvungen att gå mitt i tävlingen. Mina ögon klarade inte av det längre. Två familjemedlemmar tävlade och jag satt på läktaren. Jag var den enda som kom hem med vinster. Två lotter, två finfina vinster. Jag ångrar att jag inte längre har kvar min gamla rakett.