10 juni 2013

den stora bloggdöden

De senaste veckorna har jag på flera bloggar läst att bloggandet som fenomen är på tillbakagång, att bloggandet haft sin höjdpunkt, till och med att bloggandet dör bort.

Jag tänker: bloggar har redan funnits länge, hela tiden slutar bloggare blogga, hela tiden börjar nya. Hela tiden hittar nya personer bloggandet som fenomen. Bloggcommunityn läggs ner och bloggcommunityn startar. Känns inte som om det senaste tid varit annorlunda.

Jag tänker: det är sommar.

Jag tänker: att paralleller kan dras till andra fenomen. Musik till exempel. Punkband slutar och personer som lyssnar på just det bandet kan uppleva att den musikstilen dör ut eller försvinner, men i själva verket bildas hela tiden nya band.

Jag tänker: är det något som gör att speciellt bloggare upplever det här. Eller är det bara för att de skriver det som det blir tydligt och ryktet sprider sig?

Jag tänker: det är långt ifrån första gången jag hör påståendet.

Jag tänker: att en orsak till att jag bloggar idag är antagligen att jag var med i blogg100 och klarade utmaningen att blogga hundra dagar i rad. Först kändes det besvärligt, jag fick fler bloggläsare än tidigare, jag hade inte alls koll längre på vem som läste, jag kände att jag behöver skriva något mycket genomtänkt. Sedan gick det om, huvudsaken var att jag klarade utmaningen. Vad jag bloggade om hade inte så stor betydelse.

Jag tänker: att jag inte tänkt klart.

2 kommentarer:

ponks sa...

Jag har också stött på det här snacket om "bloggdöden". Tänker "äh" och lite "skönt".

när det börjar sa...

Äh, är ett bra sammanfattande ord.