den här känslan

Jag hade varit ensam några dagar, tills jag blev uttråkad. Hade kompis med knappa ettåring på besök över dagen. De åkte vidare och jag packade min väska i nästintill rekordfart, cyklade till tågstation med två minuters marginal. Anlände till småstaden.

Och sedan gick det fort.

Tristessen. Gamla mönster som jag trodde försvunnit. Det var kanske regnet som lovades. Temperaturen utomhus som sjönk. Skickade textmeddelanden. Nu håller jag mest ut tills imorgon. Sitter i ett kök, ska äta kräftor utan tillbehör. Som magfyllnad. Lite lyxigare magfyllnad för att stå ut. Vill ha program. Program har utlovats tills imorgon. Åka liten bil ner för slingrig backe. Tävla om bästa tiden. Det får inte regna.

Som hemmaboende uttråkad 14-åring utan lediga kompisar i staden.