29 juni 2009

rödvitt och blågult

Det måste vara något med sommar. Att det är varmt, soligt, semestrigt. Kanske att jag verkligen ser det som ett transportmedel. Att åka färja sommartid känns sällan så angstigt som att åka färja resten av året. Hela ditresan är planerad. Sitta på däck, läsa jobbtexter i allskönsro. Det behövs inte mera än så. Hemresan sovandes i en hytt. Och härbärge ett par dagar mot att jag lyssnar på klagovisan. Den omtalade klagovisan. Klagovisan med alla detaljer istället för "its a long story vi tar det nästa gång vi träffas". Och Stockholm är alltid trevligt. Speciellt på sommaren. Och känslan när jag gräver efter min halvanvända SL-remsa, undrar vart jag lade den, undrar om jag hade några resor kvar, förstår inte varför jag inte lade den i byrålådan och slutligen hittar den på kylskåpsdörren.

Eller så är det helt enkelt så att det är längesen jag var till Stockholm med färja och att jag inte minns hur äckligt det egentligen är.

3 kommentarer:

maria sa...

Jag har samma känsla: genomangstigt och uttråkad-till-döds resten av året men i juli är det spänd förväntan, allt till trots. Speciellt i kön till bilincheckningen, det är bland det somrigaste som finns!

Jessica sa...

det är så trevligt med fellow-resfreaks! :)

när det börjar sa...

Nu efteråt kan jag meddela att jag inte rekommenderar att man åker hyttlös från Åbo till Stockholm för att det ju är så trevligt att sitta på däck sommartid. Man blir minst sagt brännskadad inom fyra timmar.

Vadå freaks?
Jag råkade se reklam om transsibiriska järnvägen när jag sökte info om min St. Petersburgs resa.
Jag. Kan. Kanske. Hålla. Mig. Inget. Freak. Här. Inte. Men. Det. Skulle. Ju. Vara. Så. Roligt. Ja. Så. Roligt. Så.