Inom en vecka har två personer kommenterat mitt minne. Eller avsaknad av minne, och det innan cykelincidenterna. Jag har alltid haft rätt uselt minne. Men ja, kanske det faktiskt blivit sämre med tiden. Det är svårt att veta.
27 mars 2015
mitt minne eller en berättelse om en cykel
I tisdags cyklade jag till jobbet men när jag skulle därifrån hade jag glömt det så jag gick hem. I torsdags mindes jag cykeln och tog hem den. Idag gick jag hem halvvägs, kom på att jag glömt cykeln på jobbet, tänkte att jag kan hämta den en annan dag, men kom sedan ihåg att jag har tidig väckning imorgon på grund av kurs. Kunde vara trevligt att cykla imorgonbitti, så jag började gå tillbaka. Var nästan framme när jag kom ihåg att jag inte alls cyklat den här morgonen, så jag vände om och började igen gå hemåt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag tror att folk som tenderar att tänka mycket och analytiskt, lätt skyfflar mindre viktiga ärenden som hur man tog sig till plats B från plats A nånstans bort i hjärnans bakersta hålor o så blir dom där, halvsovande. jag hör också till dom som ibland glömmer cykeln vid butiken, där får den sen stå tills jag behöver cykeln nästa gång, tror för ett ögonblick att den är stulen, tills jag minns; ach, Siwa.
Låter logiskt. För det mesta kommer jag inte ihåg vilken väg jag tog från A till B. De gånger jag funderar på det och kommer på, beror det på att jag minns att jag tänkte på något specifikt vid en specifik husknut eller så.
Skicka en kommentar