Idag, pang, bom, refuseringsbrev nummer två damp ner i min mejlbox med ett skräll:
It is with regret that we have to inform you that your proposal has not been accepted for presentation.
Vad är det här för en vecka egentligen? Det är bara tisdag. Gårdagens refusering var mer eller mindre förväntad. Den här en överraskning. Min stödtrupp (handledare) arbetar redan på att klura ut om det finns andra möjligheter för att få med mig. Jag menar, att inte få åka på största/bästa/underbaraste/häftigaste/mest givande konferensen som ordnas vartannat år, när alla andra är välkomna och accepterade, det är ganska skit det. Ganska skit.
2 kommentarer:
nämen, nej, två dagar i rad dessutom. hang in there! hoppas att det ordnar sig med den där konferensen!
tack, tack! försöker i stället tänka att det är bättre att det kommer fler samtidigt än några utspritt med jämna mellanrum. mindre berg- och dalbana.
Skicka en kommentar