Det var en gång en tisdag. Den här tisdagen, som följt en fredag, lördag, söndag och måndag. Tisdagen då jag ställde en konkret fråga som gick att svara på eller låta bli att svara på, men oberoende av utgång gav ett form av svar. Så där som man säger att tystnaden är talande. Och så hände det sig den tisdagen att jag satt på ett personalmöte med min telefon framför mig och svaret kom, med många ord, bra ord, bättre ord än tidigare, också om tidigare ord också varit bra. Och saker föll på plats. Snipp, snapp, slut, så var allt gott i hjärnriket och hjärnan kunde ta en liten paus från hjärnspöken och bara glida med igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar