en bild säger mer än tusen ord

De senaste dagarna skulle bli mycket fina bilder. Luncher på restauranger, glass på kyrkotrappor, lunch på en caféinnergård på söndag i strålande solsken, idag en spontan tretimmarskaffe på samma caféinnergård med saknad vänkollega, mysiga katter, blå himmel, strålande solsken, cider i park bredvid ån, skumpa och  eurovision.

Nu blir det inga bilder. Det har inte ens blivit blogg eller särskilt mycket bloggläsning. Från att ha läst ungefär 70 bloggar har jag plötsligt begränsat mig till 10, utan att begränsa mig. Det har varit jobb, socialt liv eller sömn. Det har varit bra (också om jag saknar en massa bloggar).

men annars frisk

Kollega stiger in i mitt rum.
"Du ser verkligen sliten ut".
Innan hon kommer på vad hon egentligen skulle säga.

Kanske morgonens färgade ögonkräm, concealer och rouge borde bättras på.

hej världen!

• Jag har tydligen sovit så mycket den här veckan att jag bara behövde sömn fyra och en halv timme i natt.
• När jag vaknade var jag pigg
• När det var lunch var jag vrålhungrig
• Nu är jag trött igen
• Nu vill jag inte gå hem och sova eftersom jag kommit igång med att läsa kursutvärderingar och lovord.
• Jobba är roligt. Speciellt när man inte gjort det på länge. Och när man läser att man varit en inspirerande, utmanande, pedagogisk och spännande lärare.
• Vad har jag missat den här veckan?

och på tredje dagen

Yraste natt av alla nätter, tills jag vaknade tolv på dagen, visste inte vad det var för dag, om det gått en dag eller fem dygn. Kvicknade till, och börjar kännas som om jag kommer att klara av att gå mer än fem meter. Kanske inte idag, men senare den här veckan.

Slut på meddelande. Slut på gnäll. Jag kommer att överleva.

den första dagen med sommarvärme

Jag mår som något katten släpat in*. Inte bra. Sov länge, huvudvärk på vänstra halvan av huvudet, fryser så jag skakar (men bara 37 grader), mår illa så att jag bara klarat av att äta en halv smörgås under hela dagen. Var bara två futtiga timmar på jobb, kom hem, satt mig i soffan, somnade sittande, vaknade två timmar senare i samma ställning, sov två timmar till sängen. Nu försöker jag samla krafter så att jag ska kunna ta mig till köket för att blanda lite salt i vattnet jag dricker eller värma upp en kopp misosoppa. Och ute går människor i t-skjorta och shorts.

*Vilket i sig är mystiskt eftersom jag har två innekatter.


-----------------
Klockan 22:30:
Åkomma identifierad som kräksjuka. Inte roligt.

en vecka hit eller dit

Kört ungefär 600 kilometer (fram och tillbaka, fram och tillbaka), träffat 2 australienboende släktingar och 16 finlandsboende släktingar på en och samma gång, i ett och samma föräldrahem (mitt eget), gjort en mycket okladdig kladdkaka som ställdes fram men kastades (efter att endast en snäll australiensare smakade och en liten vild kusin doppade sin bit i pepsi och meddelade att den var som sten), hållit vårens sista föreläsning, läst fler studenttexter än jag minns och tagit en massa foton från en stad som fungerar som inspirationskälla för en text.

bloggdöden

Tänk dig att du undervisar en engelskspråkig kurs där blogginlägg om internetkulturer ingår. Tänk att du läst 25 blogginlägg, gett vitsord till de 25 blogginläggen, skrivit 25 kommentarer där du försökt koppla blogginlägget till forskning och artiklar om internetkulturer.

Det gjorde jag igår. Jag kände mig ganska mör när jag tog sovpaus igårkväll klockan tio och jag lurat bort en katt från tangentbordet genom att vifta med Da Bird x antal gånger.

Imorgon vårens sista föreläsning, hurra!

Runs in the family

Point of it all

Vegemite & Crunchies (men mest av allt saknade släktingar)

Om någon vill ha vegemite, har jag en oöppnad burk i kylskåpet som jag gärna ger till behövande.

Vad jag mindre gärna ger bort är det australiensiska godiset som i detta nu flyger hit med två stycken släktingar som inte varit i Finland de senaste 35 åren. I natt fick jag ett sms där det stod att en stor mängd godispåsar nu är nerpackade i resväskan. Men mest har jag nog saknat släktingarna.

det känns inte som måndag

Igår sköt jag upp skrivandet som varken är bloggande eller avhandlande. Jag gjorde egentligen ingenting annat än satt vid datorn och tänkte att jag vill skriva, men att jag inte gör det nu, utan senare. Sedan kunde jag inte hålla mig längre och så skrev jag. I flera timmar. Skrev nytt och filade gammalt. Det gjorde mig glad.

Idag vaknade jag till ett meddelande om att bilarna som är parkerade på gården, där det ser ut som en liten parkeringsplats är onåbara eftersom en container placerats på obestämd tid på gården. Dessutom visade det sig att det är förbjudet att parkera på gården. Det gjorde mig mindre glad. Hoppas bilen kan flyttas och köras snart.

pachycephalosaurus

Steg 1: Leta efter en billig dinosaurie på lopptorg i flera månaders tid. Hitta en och köp den.

Steg 2: Köp färg och tårtljus. Måla dinosaurien och borra ett hål på passande ställe (på ryggen fungerar inte eftersom ljuset kommer att börja rinna om det tänds).

Steg 3: Blogga om det så snart den sovande katten på tangentbordet avlägsnats.

ett års jubileum

Jag som väntat flera veckor, och så missade jag dagen så klart. Hade planerat kaka, extra mycket lek, godis och specialmjölk. Istället var jag på jobbet rätt länge, gick på skrivkurs och på cider ännu efter det. Väl hemma hade jag inte ens någon aning om vad det var för datum. När jag gick för att sova var jag irriterad på att de hade bestämt sig för att jaga varandra istället för att sova som de brukar den tiden på dygnet. Får satsa dubbelt om ett år.

---------------
Tillägg:

Så snart jag publicerat inlägget såg jag att det är den 4.5 idag. Inte den 5.5. Då behöver jag inte satsa dubbelt om ett år.

sida 98

Jag har länge tänkt ta bort boken Korparna från sidobalken eftersom man nästan kan säga att jag inte läser den. Det var redan 31 januari, efter att ha läst sju sidor, som jag ropade att den var årets läsupplevelse. Sedan gick det trögt. Sedan gick det trögare. Sedan gick det knappt alls framåt. Tills idag och sida 98. Väldigt starkt. Vilken bok.

som om inget hänt



Här sitter jag igen. Ute lyser solen. Hett i arbetsrummet. Mår hur bra som helst.



dagen med sjuttiotre ord

läste jobbmejl sent på kvällen, såg katastrof komma, panikomplanerade hela dagens föreläsning, mardröm efter mardröm i natt, vaknade med yrsel, stegring, illamående, värsta huvudvärken, meddelade att föreläsning måste inställas, sov, yrade, sov, vaknade, spydde, trött men mår rätt bra, bara lite huvudvärk, bara lite stegring, försöker hänga med på twitter så att jag vet hur mycket jag ska betala och vart jag ska resa för att vara på en hemmafest med Amanda Palmer.

det goda i livet

Första maj i ära fick jag för mig att tvätta fönstren idag och baka en pekannötspaj.

Fönstertvättandet gick helt okej, medan jag tolkar pajbakandet som ett misslyckande. Inget jag vill överraska kollegorna med imorgon. Och antagligen skulle de inte bli särskilt överraskade om jag kom med den till kaffebordet.

Min pekannötspaj. Tog ut den från ugnen fem minuter för tidigt eftersom den började lukta bränt.

Pekannötspaj från Tastelines sida. Som den ska se ut.