Idag är ingen vanlig dag för idag har jag besök av en gästbloggare för första gången i världshistorien. Det är inte vilken som helst gästbloggare, det är Mia Franck. Stor ära att få ställa frågor om hennes bok Martrådar som publiceras i april. Och inte bara det, jag fick också vara en av testläsarna innan hon skickat in det till förlag. I januari 2012 bloggade jag att manuset borde bli antaget av förlag och få pris. Antaget blev det och jag tycker fortfarande att det borde få pris. Över till Mia:
Lotta, kära skrivande kollega, mycket glad över att få hänga här på din blogg. Man känner sig som en bloggnovis när man gör intrång hos nån som bloggat i 15 år. (Imponerad till max över det.) Nå, ska svara på dina frågor som gräver i texten:
I Martrådar finns många karaktärer, hur bestämde du dig för att det var Matilda/Mati som var huvudkaraktären?
Inte en chans att de andra skulle ha överröstat henne. Hon tog kommandot från början. Så talar hon också ur ett jag-perspektiv, hon brer ut sig. Övriga fick inte mer än biroller.
Hände det medan du skrev att du ville att någon annan av karaktärerna skulle få ta över platsen som huvudperson? Fanns det någon av dem som ville ha en egen bok?
Som sagt, Mati ger dem inga såna möjligheter. Men visst, det finns en eller möjligen två som muttrat en del. Jag har ändå selektiv hörsel. Det som däremot varit knepigare än karaktärer är vissa scener som gett uppslag till andra idéer, andra böcker. Sånt har jag antecknat, för framtiden.
Jag upplevde att miljön var väldigt viktig. Var det självklart att det var här det skulle utspela sig?
O ja. Miljön är en del av karaktärerna. Det är miljön som skapade känslan för mig medan jag skrev. Alltså småstaden och hur man kan känna inför den. Lite så där både och. Trivas i tryggheten och vantrivas i instängdheten. Jag har gjort miljön till en egen röst genom att låta miljön vara en rösthelhet och Mati-Maran en annan. Vill också säga att ifall man känner igen miljön så ja, jag har lånat från existerande stad eller snarast städer, men det är en fiktiv stad, Björknäs.
Har du funderat på vad du kommer att läsa upp vid framträdanden? Hur har du valt?
Whoa. Jarå. Jag vet vad jag kan läsa utan att förstöra vändpunkter, utan att avsölja för mycket. Men nej. Vilka sidor vet jag inte för jag väntar på att få ombrytningen. Men i det stora hela vet jag vad som kan läsas.
Tack Lotta för dina frågor. Kul att få frågor av nån som faktiskt hunnit läsa nån version av texten. Imorgon drar jag vidare till Ninas Mellanrum och bjuds bland annat på kaffe.
12 kommentarer:
Bra svar! Genast efter att jag läste svaren kom jag att tänka på följdfrågor. Nu står det helt stilla. Ska se om jag kommer ihåg nån under dagen. Fräckt bjuder jag in alla som läst blogginlägget att ställa frågor.
Det är väl inget fräckt. Din blogg, du får väl göra vad du vill.
Roligt att du frågade om sådant man kan läsa upp vid olika tillfällen, det är ju viktigt att det blir ett intressant men inte avslöjande stycke. Så där att åhörarna får en känsla för boken, och vill läsa mera. Spontant tänker jag att det skulle vara svårt att välja, men det är ju bra att du Mia verkar ha koll på det! När får vi höra dig läsa då? :)
Det är ju det också att man har vissa såna där favoritställen, som man känner att det där med känslan är starkast i. Så det väljer man också.
Lotta hörde mej läsa en snutt förra måndan. Och du får vänta till den 25 april. Då ska jag läsa.
Det måste verkligen vara skitsvårt att välja ut en del att läsa som inte avslöjar allt. Eller för mycket. Men hur mycket brukar man läsa upp? Handlar det om några stycken eller många sidor?
Onekligen imponerad att Lotta bloggat 15 år också, jag menar, fanns det ens internet då?;)
Det är väl rätt olika hur mycket man läser. Beror på tillfället. Hur länge man över huvud taget har på sej att uppträda liksom. Oftast ändå ganska korta snuttar. Så där som Fru Bokbabbel säger, för att få känsla för boken.
Och den sista frågan vet jag i och för sej svaret på, men Lotta får svara själv.
Jo, precis. Ser fram emot boken i alla fall! Ska plöja igenom några pocketar jag var tvungen att inhandla på Hullut Päivät nästa vecka och sen är jag redo!
Christa, om man orkade lyssna på modemljud i tjugo minuter innan. Om man hade tur och det inte var trettio minuter ;)
Mia, tänkte faktiskt "där satt den" i måndags när du läste. Känsla och passande delar av både det ena och det andra.
Haha! Klockrent:)
Jo, det kan hända att det blir den delen eller nån annan som jag suttit och funderat på, få se. Har ju nåra dar på mej än.
Åh! Ser fram emot att läsa! :D
Jag ser fram emot att få hålla i den som bok! :D
Skicka en kommentar