Blogginlägget som skulle handla om en premiär för mycket, men istället blev en uppräkning på krogar

För en vecka sedan, förra söndagen satt jag hemma. Precis som jag gjort på lördag. Precis som jag bestämt mig för att göra. Men det blev fel. Fick en såndär löjlig ångest som gick så långt att det inte hjälpte fast jag sa till mig själv att den var helt ologisk, som gick så långt så att jag inte klarade av att höra av mig till någon och säga att nu jäklar måste jag ut från den här lägenheten, se lite människor, vara social. Så kom måndag. Genast bättre. Så kom tisdag, ännu bättre. Skrivträff på Portti.

Och på onsdag en premiär, åkte till Pargas för poesicafé. Satt i publiken och hörde någon annan uppträda med tre av mina dikter. Blev himla, himla berörd. Väldigt maffig känsla.

På torsdag en premiär, eller sommarpremiär. Precis som förra sommaren började jag den med att gå till Varvstorget, sitta på stenplattor utomhus i en timme och titta på nationalbaletten. Konstaterade att min smak inte alls ändrat sen ifjol. Tittade på modern dans men tittade mer på telefon eller publiken vid klassisk balett. Fortsatte med traditionell visit till RantaKerttu, kom på att det var säsongspremiär av Ydintalvipuutarha som brukar höra till mina sommartorsdagskvällar. Och där hände premiären som jag kunde vara utan, tappade bort telefon. Upptäckte det först några timmar senare, men visste då inte när jag förlorat den. Tog det förvånansvärt lugnt. Tänkte mest att det ordnar sig alltid. Vilket det gjorde! För nästa dagen ringde jag från jobbet till RantaKerttu, eftersom jag redan kvällen innan kollat på Ydis. På fredag var jag så trött att jag inte gick ut. Chocken. På lördag var jag istället så pigg att jag var både till Bar Kuka, Koulu och grillkiosken. Var ljust ute när jag kom hem och sov följande dag till ett.

Och den här söndagen, ingen ångest, sett inte en levande människa, inte pratat med nån. Hemligheten är tydligen att vara social minst varannan dag. Det ordnar sig alltid.

ungefär tre 2014 i ett

Jag brukar göra en lista. 

För år 2013 gjorde jag en, för 2012, för 2011, för 2010, för 2009 och för 2008. För år 2013 gjorde jag dessutom en annan årsresumé. Den klassiska nyårslistan som exempelvis Ponks, Kolofont och Maria gjort, har jag aldrig gjort. Oklart varför. 

Sedan såg jag att "Vill att världen stannar" gjort en annorlunda variant och tänkte att det där är min typ av grej. Men så tänkte jag att jag väl kan göra allt, på en och samma gång eller en utvald variation för en del vill jag inte svara på. Och när ni nu, mot förmodan, läst hela min tankekedja (missade i och för sig att jag mitt i det här också tänkte "åhå, ligger katten där", "så kallt det är om fötterna", "men jag behöver väl bara ta på mig ytterkläderna" när pappa sa att han skulle göra sig klar i fall de ringer och vi ska hämta min bil som är på reparation, "vems telefon var det, inte min i alla fall"), kan man fortsätta med att läsa typ tre-fyra listor i en otroligt lång lista.

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut? Jag disputerade. Och det ska jag (högst antagligen) aldrig göra igen. Jag åkte till Göteborgs bokmässa där jag blev intervjuad på scen. Jag spacklade och målade en vägg helt ensam. Jag gick på massage, och när jag gått en gång var jag tvungen att inse att jag behövde gå många till.

Genomdrev du någon stor förändring? Blev klar med den där doktorsavhandingen, det var rätt stort för en kortkort stund, sedan kändes det inte som en stor förändring längre. Överlag har jag blivit mera skarp kan man väl kalla det, vilket jag delvis medvetet genomdrivit. På gott och ont.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Jo, Elvis blev.

Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas? 28.3.

Dog någon som stod dig nära? Nej.

Vilka länder besökte du? Sverige och grekiska ön Leros. Om Mynämäki kunde räknas som ett land skulle jag nämna det också.

Bästa köpet? Har inte riktigt köpt något speciellt. Mat kanske. Äta bör man, annars dör man.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Doktorsfesten och alla otroligt fina vänner och kollegor som höll otroliga tal/program. Och att min önskeopponent ställde upp. Att det finns så hujsigt bra typer som jag kan meddela högt och lågt till i realtid. Fler än en gång blev jag riktigt glad av att träffa någon, men samtidigt gjorde det efter en tid mig riktigt ledsen också.

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Jo. Typ två saker.

Vad önskar du att du gjort mer? Gått på bio, konserter, museum, teater, det vanliga. Bloggat. Kan inte förstå att jag bara skrivit 91 blogginlägg under ett helt år. Det här blir året som jag inte kan gå tillbaka till bloggen för att kolla vad jag gjort. Är en kombination av att disputera, i misstag söndra datorn och inte kunna/vilja/orka blogga om en del saker. Samtidigt gör väl de otäta inläggen att jag minns vad som hände där emellan.

Vad önskar du att du gjort mindre? Haft dåligt samvete och funderat på saker som jag ändå inte kunde lösa.

Största misstaget? Att inte ge upp tidigare.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Både och. Eller känns som om jag varit både gladare men också ledsnare. Större kast liksom. Det har varit genomgående från början av året till slutet.

Vad spenderade du mest pengar på? Lägenhetslån, mat, resan till Leros och karonkan.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Var trött på grund av sömnbrist och hade föräldrar och brorsa på besök. Med mamma jagade vi runt i staden och grannkommunerna efter en vardagsrumsmatta som jag skulle få till födelsedagspresent. Det var lite tungt. Kvällen innan hade jag varit på Koulu, blivit övertalad att gå till Hunters, blivit övertalad att gå till Porttis källare för konsert (för det var ändå på vägen hem för mig), sedan övertalad att gå tillbaka till torget för grillmat, och när jag skulle ta nattbussen hem upptäckte jag att det var så sent att de inte gick, det började regna och jag tog en taxi hem.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Inte direkt. Eller jo, men inget jag kunde påverka. Hoppas jag.

Vad fick dig att må bra? Att umgås med fina vänner.

De bästa nya människorna du träffade? Alla nya människor som fortfarande på sätt eller annat stannat kvar i mitt liv.

Årets film: Her, som jag nu inser att jag aldrig nämnt i bloggen. Egentligen såg jag alla Oscarnominerade filmer, men det bloggade jag aldrig.

Årets filmupplevelse: Tror att jag haft någon direkt filmupplevelse. Det var fint att se Only lovers left alive med en kompis  på bio Orion. Hade aldrig varit till Orion tidigare.

Årets utställning: Inte heller de här har tidigare nämnts i bloggen. Skyller på mitt instagrammade, eller delvis i alla fall. #Snapshot och Jonathan Hobin får dela första platsen. Går ännu att se på Finlands fotografiska museum. Dana Sederowsky på Fotografiska i Stockholm gillade jag också.

Årets seriealbum: Köpte en enorm hög i Göteborg, men har hittills bara läst Det bästa barnet av Sofia Olsson hittills, så den. Eller det är den jag minns.

Årets musikupplevelse: Magenta Skycodes överraskningskonsert på Klubi, som jag hoppades på, och var på. Den kändes. Till och med mer än deras tre timmar långa avskedskonsert. Vinner till och med en hel festival.

Årets bok: Minkriket av Karin Erlandsson.

Årets spel: Farm heroes har jag satt mest tid på. Ticket to Ride annan bra kandidat.

Årets teve: en hel massa seriemaraton har jag avverkat på Netflix.

Årets reseupplevelse: Stockholm med Jessi. Herregud. Leros kommer jag också att alltid komma ihåg.

Årets teaterupplevelse: Tror jag sett tre stycken, men vill inte välja någon av dem. En påminde mig om en biljardbordsstory, också om ett biljardbord inte skymtades eller nämndes, en påminde mig om upplevelser som inte är ultimata på något sätt och en gjorde mig så irriterad att jag skulle ha gått vid pausen om jag inte skulle ha befunnit mig på en ö och var där med endast en  kompis och hennes bil på andra sidan färjfästet.

Årets dansföreställning: Att börja med Nia, också om det inte är direkt en föreställning.

Årets konferens: har bara varit på en, det var en stadsforskningskonferens i Helsingfors där jag inte höll något föredrag.

Årets bästa beslut: att i alla fall tidvis inte oroa mig för att jag uppfattas som burdus utan helt enkelt vara burdus. Hänt flera gånger, egentligen rätt många gånger.

Årets orosmoln: de tre klassikerna: sjukdomar, döden, och ekonomin.

Årets äckligaste: varit ett rätt oäckligt år. Eventuellt mina tvåtredagars följder av vappen. Det var i alla fall inte de ljusaste av mina stunder i livet.

Årets "Äntligen!": Disputerade.

Årets mat: sushi.

Årets fest: karonkan.

Årets heldag: Kan inte välja. Och tur är väl det. Dagen då jag var till Jukupark och Pub Niska, vilket är lite lustigt för jag hade nästan identiskt sällskap på årets heldag 2013, 2011, 2009 och 2008. Kan bero på sällskapet men också att det handla om någon form av nöjesfält. Eller någon av Stockholmsdagarna som är rätt jämnt med en KarisLojo/Raseborgs ruiner/Snappertuna-dag, eller 28.3. 

Årets "Åhå, det hade jag ju glömt bort, tills jag läste det i min blogg": hur extremt lite jag faktiskt bloggat och hur mycket som hänt som jag valt att inte blogga om.

Förhoppningar om 2015:
Att jag får en bra nyårsafton, att jag har bra feelis på jobbet för jag är där så stor del av den vakna tiden, att jag får fortsätta dricka öl med kiva människor, att jag beviljas forskningsstipendium för december framåt, att alla jag känner ska finnas kvar och må bra, att jag kan resa någonstans och helst till flera ställen, åka på en klassisk solsemester (vilket jag inte gjort på över fyra år), att jag blir så där pirrigt handviftande glad snart igen, att jag ordnar en stor fest med massor av människor, att jag köper en större säng, att det inte ska vara så himla mycket drama.

Det började med en mening, sedan blev det så lätt fler

Det är lördagsförmiddag, jag sitter vid köksbordet och ser skolelever gå från sin julfest till busshållplatsen. Jag går till vardagsrummet, märker hur fort jag går när jag inte har en katt i fötterna, plockar fram datorn som jag inte rört på flera månader. Man måste inte vänta tills nyårsdagen för att börja med ett nyårslöfte. Jag ska blogga varje dag, och en mening räcker.

Om någon timme ska jag se Magenta Skycodes avskedskonsert, sedan promenera till kamerunsk middag, varav det senare är något som blivit en tradition. Ikväll skulle jag ha en avec, men (nästan) som vanligt hörde han inte av sig igår som han sagt att han skulle. Varken till mig eller middagsvärden. På arbetsbordet ligger en julklapp/födelsedagspresent, som jag ännu inte paketerat och jag undrar om jag ens kommer att träffa honom som ska få den innan jul/födelsedagen. 

145 ord från en kalender

Svampskogen, lunch på Delhi Darbar, inbandning av kurspodcast, kaffe på Kirjis gård, en extremt ihållande huvudvärk, en Mia som tänkte för mig som inte klarade av tänkandet och tvingade mig att ta tag i saken och huvudvärket och ryggen, Sin Cos Tan på Klubi, Nia på Arbis, skrivtisdagskväll på Arbis, Massage, Bremer, Koulu, Massage igen, Svampskog, Middag hos mig, Bristol, Massage igen, Portti, Fantastik 2014, en lunch till på Delhi Darbar, Nia på Arbis, en skrivtisdagskväll på Arbis, nätkursstart, en monstruös forskarfinansieringsansökan, ett forskningsseminarium, Åbo pride, kattförning till föräldrar, Göteborg i fem dagar, scenintervju, scenintervju i repris på ett ungefär, en intervju med P3, singeringskö, ett föreningsstyrelsemöte, en missad textdeadline, en lite mindre monstruös forskarfinansieringsansökan, en skrivtisdagskväll på Arbis, ett oändligt antal osvarade mejl. Och ett uppträdande på Åbo bokmässa på söndag med mina finska dikter på inkommande, förhoppningsvis med sällskap som inhiberat annat program.

Alltså jo

Det var Magenta Skycode igår. Och de var bra. Och det var grymt hett inne i Klubi. Och jag tänker att jag nog ska lyckas se dem i december igen på deras sista keikka.

man vet aldrig, men man kan hoppas

Alltså nä.

Samtidigt, min tanke när jag såg att eventet skapades på facebook och innan jag sett nyheten: den där bilden och albumnamnet känner jag igen! spelar de på klubi? ikväll till klubi!

tjugo bilder och fem dagar

Om en har en torsdagskväll ledig, vill lyssna på bra musik, kanske dricka några cider och sitta på en filt på Aboa Vetus & Ars Novas innergård (för att alla är där och stolar inte räcker till) då är just den innergården ett bra ställe att gå till. Det gjorde jag förra torsdagen. Ydintalvipuutarha heter det, har ordnats i en herrans massa år på sommartorsdagar, Jori Hulkkonen spelar utmärkt musik och inträdet är fritt.

På fredag hängde jag från eftermiddag till natt på H2Ö. En gång var jag lite för långsam för att knycka en gunga åt mig, och en annan gång var jag för långsam att knycka en soffa åt mig, men det gjorde absolut ingenting. Jag satt istället på gräsmattan som de hade i den här byggnaden, det kändes relativt mjukt också om jag ännu idag har ont. Mina ben hinner inte med synen.

Night Satan på fredag, en av mina favoriter.

Scen Kuja, när ingen spelade. En gång försökte jag se The New Tigers där, men gränden var fullsmockad och längan av människor sträckte sig långt utanför.

Det var en fint område. En del saker kunde ha varit bättre, till exempel antalet ställen man kunde fylla på vattenflaskan. På fredag fanns två ställen, på lördag bara en. Här var det ännu ingen vattenkö.

Mina andra favoriter, Cleaning Women.

Såg Harri Hertell läsa sina dikter till musik när Grace körde förbi.

Hawkwind, som inte riktigt infriade mina förhoppningar.

Fint var det. Och finare blev det när det blev mörkt.

Fintfint.

Och lite suddigt.

Sedan kom lördag och nya tag. Här Pommi och Grommi som ger en hederlig barnkonsert där jag blev kastad till sent 80-talet, jag nämnde sången "Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dej" till mitt sällskap och så råkade nästa sång vara exakt den. Plus poäng.

The Hearing, en överaskning och min lördagsfavorit.

Mümmö, min andra lördagsfavorit. Här hade de ännu inte startat. Sjukt bra. Och sjukt hårt att sitta på stora vassa stenar som en fick pussla med lite innan en satt sig.

Här är nån som jag redan glömt bort. Mitt sällskap hade åkt hem för några timmar sedan och jag hade inte längre något skrivet på min lilla luntlapp. Gick rätt planlöst mellan de tio scenerna innan jag gick hem.

DXXXA D med gäster (exempelvis Åbopoeten Robert Meriruoho som överaskningsgäst på scen), som jag sett fram emot. Levererade. Stod långt fram i gränden och fattade först när det var slut hur otroligt tättpackat och många som stod bakom mig.

Följande dag skulle jag inte alls ha orkat men satt mig ändå i bilen för en dagsutflykt. Här står jag vid Brankis i Karis och väntar på matsällskap. Rätt många år sedan jag stod på samma trappa och köade in på disco i Brankis.

Efter maten körde vi till Barösund, satt på Esso och fördrev några timmar.

Barösund är Barösund och där är gamla skolan.

Vi åkte färja. Lämnade bilen vid färjfästet för att undvika köer. Sedan såg jag teater och blev otroligt störd. Så mycket att jag skulle ha velat åka i pausen, men då skulle sällskapet ha blivit strandsatt. Gav en kort och arg feministisk analys i bilen hem.

Och idag, klockan 00:02 steg jag in i mitt hem igen. Tänkte att jag ska ta en rätt programfri vecka, slöa, bli uttråkad på ett bra sätt, inte träffa tusen människor och syssla med hushållssysslor och renovering. Därför har jag idag bakat bröd, gjort pulled pork, gjort quinoasallad och bokat in Flow Park på lördagen (kom med! speciellt om du inte är som mitt sällskap (två mycket vältränade unga män som antagligen ruschar iväg till de svåraste banorna när otränade jag svettas med de lättare) eller en kan väl komma med vältränad också men då ser jag dig väl bara de tio första minuterna när du värmer upp genom att göra samma bana som mig, eller nja, ifjol började de vältränade typerna med de banor som jag vågade på den sista timmen ungefär, äh bara kom!). Sen pituinen se.

tips i tre städer, eller min läsordning för juli

Den 12-14 juli kan man vara i Stockholm. Då kan man på ett ungefär gå till Galärparken och se  Much Ado About Nothing (av The Stockholm English Speaking Theatre), se utställning av Kjartan Slettemark på Kulturhuset, samt se utställningar av Lu Kowski och Dana Sederowsky på Fotografiska.

Den 18-19 juli kan man höra på musik i Åbo. 91 band/artister på två dagar under H2Ö. Bland annat de här kan man se:














Den 20 juli kan man utvilad och nyter åka till Barösund i Ingå för att se Skärgårdsteatern. I år spelar de:

Fast sämre kunde det väl vara

Lite hur det är just nu: flyter på en massa saker i huvudet. Så många att jag inte lyckas uppfatta en enda. Det känns inte som ett nystan eller en cementklump som stockat uppfarten, utan snarare är det motorväg med för många filer att hålla reda på.

Satt vid åstrand imorse och försökte skriva skönlitterärt. Visste att jag en kort stund tidigare kommit på något som verkade vettigt, men när jag satt där kom jag inte på det. Tänkte mest på annat utan att tänka på något överhuvudtaget. Har nu suttit i arbetsrummet, försöker skriva vetenskapligt på engelska. Blir inte så skapligt. Blir inte så engelskt. Blir knappt något alls. Och igen, tänker mest på annat utan att tänka på något överhuvudtaget.

Och det är väl rätt klart egentligen, jag är extremt rastlös just nu. Det kanske inte syns. Eller det skulle synas om man skulle följa med mig. På söndag spelade jag tennis, på måndag gick jag på café Art och skrivträff, åt lunch på Tintå, jobbade (försökte skriva, pratade istället med (nästan) varenda människa i samma korridor, och de var ovanligt många), gick till RantaKerttu, gick till Forum Marinum, steg på Jakke Jokilautta för att lyssna på jazz. På tisdag jobbade jag (försökte skriva, pratade istället med (nästan) varenda människa i samma korridor, och de var ovanligt många), cyklade iväg för att spela tennis, kom fram till regnig tennisplan och gick till Hirvi istället. På onsdag jobbade jag (försökte skriva, pratade istället med (nästan) varenda människa i samma korridor, och de var ovanlig många), gick på kaffe till Kirjakahvila, därifrån till Veritasstadion för fotbollsmatch och vidare till Hirvii. Idag har jag varit på café Qwensell och skrivträff, jobbat (försöker skriva, pratat istället med (nästan) varenda människa i samma korridor, och de är ännu fler än tidigare i veckan) och snart ska jag gå till Nationalbalettens uppvisning på Varvstorget. Egentligen tänkte jag inte göra något alls ikväll. Vara hemma. Men jag orkar inte, blir rastlös. Fast det kanske inte syns.

Förra veckan längtade jag till lördag. Då skulle jag inte göra någonting. Inte under hela dagen. Det gjorde jag inte heller, men blev så rastlös att jag fullbokade hela den här veckan i förtid.

Kunde tänka mig att sitta stilla på en gräsplätt någonstans imorgon, till och med försöka vara tyst den mesta av tiden, men med sällskap så att jag inte behöver vara tyst hela tiden. Typ som att sitta på J&Js terass. Bli lite mera zen. Så där på riktigt.

När det drar ihop sig

Gammal skåpmat: 2012, 2011, 2010 och 2009. 

Årets film: Vi är bäst!

Årets filmupplevelse: Det enda som på något sätt var speciellt var att jag var på bio första gången i mitt liv ensam med pappa någon dag innan jul. Vi såg Hobbit.

Årets utställning: David La Chapelle i Stockholm.

Årets seriealbum: Tror att det varit ganska klent med sådana. Eller så minns jag fel.

Årets musikupplevelse: Hur jag än försöker minnas kommer jag inte ihåg att jag varit på någon konsert i år. Mycket konstigt. Men ingen panik, kom på att jag två gånger i år läst dikter ackompanjerad av ett band.

Årets bok: Martrådar av Mia Franck.

Årets spel: Candy Crush. Fastnade i maj och kom till slutet för några dagar sedan.

Årets teve: en hel massa seriemaraton har jag avverkat. Senast en säsong av Homeland under julen.

Årets reseupplevelse: En mycket impulsiv resa till Stockholm. Någon timme efter att jag fick idén satt jag på båten.

Årets teaterupplevelse: Håpas du trifs bra i fengelset. Var jobbig att se just den dagen.

Årets dansföreställning: Nötknäpparen.

Årets konferens: har bara varit till Malmö på något som kallades un-conference.

Årets bästa beslut: att skriva en forskningsplan för ett nytt projekt.

Årets orosmoln: de tre klassikerna: sjukdomar, döden, och ekonomin.

Årets äckligaste: en kaskad av Orvar. Kan nu meddela att spår inte längre finns kvar.

Årets "Äntligen!": Lämnade in doktorsavhandlingen för förhandsgranskning och skickade iväg ett skönlitterärt manuskript till förlag.

Årets mat: under de senaste månaderna har jag ätit en massa körsbärstomater och svarta bönor i ugn med grynost.

Årets fest: hade en litenliten fest i början av året. Har främst varit en del förberedelser inför nästa års fest.

Årets heldag: firande av brorsa. Först klättring, sedan mat och slutligen en och annan pub.

Årets "Åhå, det hade jag ju glömt bort, tills jag läste det i min blogg": våren. Å andra sidan kunde den gott och väl glömmas. Den var bara tung, mörk och trög. Orkade inte alls vara social. Det enda jag klarade var att gå på tisdagar på skrivkurs + öl, och det var för att det var inrutat i kalendern och inte krävde så mycket mer.

Kulturkonsument, det är jag

Och dessutom kan jag inte vara annorlunda än Nina och Bokbabbel.

Första skivan jag köpte: Joyride av Roxette. det var tider det.
Senast spelad låt: Så får du mig ändå av Emil Jensen. 
Första siten jag kollar när jag vaknar: Mejlen.
Spel jag spelar mest: Candy Crush.
VOD-tjänst: Netflix.
SVT Play-tips: Är dålig SVT-tittare, så kan inte rekommendera något. 
Favoritradioprogram: Morgonpasset i P3, Kulturtimmen och Radar från Yle Vega.
Söndagskulturkonsumtion: Skulle vilja säga att jag går på museum, för det vill jag på riktigt göra. För det mesta blir det teve, litteratur eller podcasts.
Dyraste kulturvana: Något år konserter och något år teater. Just nu är jag rätt sparsam.
Film jag sett flest gånger: Amadeus.
Bok jag läst flest gånger: Antagligen Av blygsel blev Adele fet, skriven av Susanne Ringell.
Favorittidskrift: Tidningen Skriva.
Konstart som är svårast att relatera till: Revy.
Konstverk jag skulle vilja äga: Lättaste frågan någonsin. Något av Katja Tukiainen, Stiina Saaristo eller Anna Maria Ekstrand.*

Stiina Saaristo. Kohtauksia eräästä avioliitosta, 2005.  Bilden lånad härifrån.

Verk som fått mig att gråta: Har hänt att jag börjar gråta av att läsa böcker, men finns ingen speciell bok.
Favoritsite: Kulturbloggen. Där finns allt.

*De senaste åren har jag gått på loppis för att leta grejer jag kan använda för att göra ett eget konstverk i stil med Anna Maria Ekstrands. Jag har en del i skåpet, men behöver mer. Hit med leksaker, silkesblommor och chockrosa grejer. Annat jag letat en tid är ett gammalt cykelhjul. Ser framför mig en väggbonad. Tänker att det skulle fungera perfekt med min roskisfyndade teve.

Take me where it's at

BILL, MORAY & BILL (om en dryg månad i Åbo)

tre tips, en fredag

1. Ett feministiskt blogginlägg på finska. Hela bloggen är egentligen min rekommendation.

2. En författarutbildning man kan söka till. Jag gick den, jag tyckte om att gå den.

3. Nu kan man köpa biljett till Ruisrock. Band of Horses på fredag! År 2011 reste jag till Stockholm för att se dem, år 2009 till Helsingfors. Så bra är de.

gammal skåpmat

Eftersom jag inte skriver dagbok, händer det sig kanske en dag att jag vill läsa min gamla blogg och då blir besviken för att jag hade nästintill bloggpaus i augusti-september.

Det var inte bara en massa stress och knappa sovtimmar. Det var också fina saker som festivalen Stockholms Music & Arts. Dit åkte jag ensam. Det var hur bra som helst.

Jag åkte båt.

Jag åkte till skulturpark en riktigt tidig morgon.

Jag tog tunnelbanan till Sundbyberg.

Jag åkte till Liljeholmen.

Jag handlade på Beyond Retro som vanligt.

Jag bodde på nyöppnade Omena hotelli.



När jag kom dit började det störtregna när Frida Hyvönen spelade Terrible Dark. Det här fotot är taget efteråt. När hon spelade sprang alla för att försöka ta skydd från regnet. Mina skor var våta flera dagar efteråt.



Antony and the Johnsons var magisk.

Jag tittade på Pride paraden. Den var fin.

Här är ett band jag inte minns namnet på.

Här gjorde de i ordning scenen för Laleh. Hon var bäst.

Där i det vita står hon.

Till festivalpasset hörde också inträde till Moderna museet. Här tittade jag genom ett museifönster. på bakgården var festivalens scen.

Warhol. Som vanligt.

Tredje dagen var mina fötter så trötta, bortdomnade och frusna att jag ibland gick ut från området för att sitta. På området var det väldigt dåligt med platser att sitta.

Här är Anna von Hauswolff.

Här är hon som tidigare hette Jonna Lee. Nu gör hon musik under ett annat namn som jag glömt.

På området fanns också konstverk och performancer. Här är en föreställning.

Här åker jag rulltrappa.

En gång när jag råkade vara vid Zinkendamm, började det regna. Jag hade inget paraply så jag passade på att äta sushi på första bästa ställe. Det visade sig vara bästa stället.

Flög hem.

hästarna

Jag blir så glad. Sett dem på Tavastia och Annexet. Nu verkar det bli Annexet en gång till.

dagen med sjuttiotre ord

läste jobbmejl sent på kvällen, såg katastrof komma, panikomplanerade hela dagens föreläsning, mardröm efter mardröm i natt, vaknade med yrsel, stegring, illamående, värsta huvudvärken, meddelade att föreläsning måste inställas, sov, yrade, sov, vaknade, spydde, trött men mår rätt bra, bara lite huvudvärk, bara lite stegring, försöker hänga med på twitter så att jag vet hur mycket jag ska betala och vart jag ska resa för att vara på en hemmafest med Amanda Palmer.

allt man kan önska sig

Idag fick jag ett mejl som innehöll (ungefär) allt jag kan önska mig.

klicka här för att komma till hemsidan.

nu är jag såndär igen

...bloggar när jag har en konsertbiljett som bränner i fickan (förutom att den nu råkar finnas i handväskan och jag inte ens har några fickor i den stickade klänningen jag har på mig. och inte bränner den bokstavligen heller).

Den här gången Placebo.

Men ja, den är ungefär vad jag inte tänker på så mycket, eftersom jag tänker på annat, men bloggar om den i alla fall. Och gör annat (förutom när jag plötsligt går på Tintålunch med O mitt på en torsdag (också om vi egentligen skulle gå till Panini för att jag ändå hela tiden är till Tintå eller Delhi Darbar) och efteråt går vi till 8raita för att köpa biljetter till Placebo, som jag nog ser framemot).

Det andra: skrivandet, texter, teorikapitel i avhandling, pratandet om texter, förändringar.

hälften av skrivbordet. hälften av kaoset/tänkandet

kulturlogg vecka 6

Jag tar en ungefärlig modell av Shoot Me While I'm Happy och:

Konsert: i tisdags såg jag First Aid Kit. En syster som sjöng och en annan som var tyst på grund av sjukdom. Kändes lite halvt. Men fint.

Litteratur: läst några få sidor i Korparna. Det går väldigt långsamt. Tycker väldigt mycket om berättarrösten men har problem med min egen koncentration. Istället har jag själv skrivit, mer än jag brukar. Och inte har jag bara skrivit, jag har också anmält mig den här veckan till två skrivveckoslut under våren.

Film: tror inte att jag sett någon film. Ser antagligen Apflickorna senare idag.

Musik: jag lyssnade rätt mycket på musik som jag aldrig tidigare lyssnat på. Här är spellistan jag gjorde idag medan jag tvättade kläder. Det täcker det mesta som var nytt för mig.

Teater: lyssnade på radioteatern från P1. Hörde på den 30 minuter långa föreställningen En misslyckad föreställning. Den kan man lyssna på här.

Teve: sett fler teveserier än jag kommer ihåg. Två avsnitt av Grey's Anatomy, några avsnitt av The Lion's Den UK, veckans avsnitt av Voice of Finland, Work of Art, Bondi Resque, Top Model Sverige, Lyxfällan och Australian Borders, samt fjorton första avsnitten av senaste säsongen av two and a half men. Försökte också börja se the Wire men lyckades inte. Tror jag måste göra ett nytt försök när jag har lättare att koncentrera mig och tittar inte på teve för att jag ligger febrig hemma.

Konst: funderat och planerat att göra en väggtavla/installation/vad man nu ska kalla det. Behöver samla ihop en hel massa olika saker innan jag börjar och beställa ungefär 80 små figurer av Hello Kitty. Var nära att beställa figurerna men bestämde mig för att skaffa allt annat först. Visade sig vara rätt lätt att beställa 80 figurer för inte så många pengar. Gurlesquet!

repetition är kunskapens moder

Drömde i natt smärtsamma, långdragna drömmar om hur jag virade in mina fötter, paketerade dem, lade band om dem. Vaknade med värkande fötter, värkande kropp och ingen som helst önskan om att kravla mig ur sängen. Sent omsider gjorde jag det i alla fall. Kravlade ur, åt morgonmål, tog en värktablett, piggnade till, duschade, piggnade ännu mer, gick på jobb. En timme hann jag vara där när värktabletten slutade verka. Feber. Tada! Som på posten. Helt enligt schemat som jag och läkaren sakta med säkert börjat urskilja.

Att jag aldrig lär mig. Att jag inte vet bättre. Att jag inte bara förstår att stanna hemma och vara sjuk när jag är sjuk. Att jag inte är förståndigare än så.

Men gårdagen var bra. Superdag efter skitdag. Och avrundning med First Aid Kit på Klubi, då jag egentligen kände hur febern steg och jag låtsades att det var mycket varmt inomhus. Mycket, mycket varmt.