min söndag

Jessica gjorde en enkät idag. Jag försökte göra en också, men det var omöjligt. Jag har gjort för mycket idag, det har bara varit bra saker, ingen jag saknat, inget dumt, inget sjukt.

Start med morgonbastu i infrarödbastu, plockat plommon från föräldrars plommonträd, äpplen från äppelträd, gjort svamprisotto av svamp jag plockade igår, fått 8503/9000 poäng när jag sjöng With Every Heartbeat med We Sing Encore, åkt tåg, ätit gudomlig bulla, öppnat pingissäsongen, tänkt lite på morgondagen föreläsning. Sånt. Ganska typiskt söndag.

bloggar och bokmässa

Åh!

Mats Jonsson bloggar.

Simon Gärdenfors bloggar.

Loka Kanarp bloggar.

Och samtliga ska såklart till bokmässan i Göteborg. Åh! Jag vill också vara där. Åh! Jag skulle hänga vid Galagos monter och köpa varenda pryl/bok de säljer (förutom de jag redan har, alltså). Känns som om mina senaste adlibrisbeställningar inte bestått av annat än grafiskt.

innan jag ens är där

Det är lite mer än en månad tills konferensresan till Cortland och några dagar i New York, men redan nu känner jag att jag blivit beroende. Måste tillbaka, trots att jag inte varit dit en enda gång, ännu. Matt är där nu. Och jag tänker att mina tre dygn är väldigt lite tid, men att det inte gör något, eftersom jag åker dit relativt snart igen. När, vet jag inte. Jag tänker att det här är en introduktionsresa. Att jag nu bara flyter med. Har inga planer. Inga turistmål som jag måste kryssa av i min lista. Inga affärer jag inte får missa. Det är konstigt, men jag har ingen brådska. Det är lite som om det är en självklarhet att jag en gång i året ska resa dit framöver. Jag minns inte att jag någonsin tidigare skulle ha haft den här känslan.

Facit

Igår kom Säkerts nya skiva Facit. Efter några genomlyssningar är det omöjligt att inte gilla. Den växer. Orden växer, träder fram. Jag vill citera hela skivan. Inte lika genomangstig som första skivan, men. Ja jag kan inte bestämma mig. Hittills vet jag bara att den är riktigt bra. Riktigt riktigt bra.

mitt lilla styvbarn

Ett dygn innan deadline grävde jag fram mitt gamla monster/dåliga samvete/styvbarn, kapade bort tvåtredjedelar och skickade hit det. Vips, så var jag entusiastisk igen och tänkte att det kanske blir något någongång i alla fall. Om inte uppsatt så i alla fall något jag själv kan vara nöjd med. Det kändes ganska konstigt.

kan någon förklara?

En mäklare kommer för att fotografera lägenheten.

"Om det är okej med dig. Jag tar inte foton från sovrummet och sängen", säger hon.

Och jag undrar varför sängen är så privat.

Något jag inte vill säga högt för att jag tror att det kan vara dåligt, men jag skriver det i alla fall: Det ser inte helt hopplöst ut. Finns relativt stora chanser att jag får bo kvar.

i natt och följande natt

Jag är konferenssekreterare igen. Samma konferens som förra hösten. Men den här gången är det samtidigt förra veckans arbetsresa med utvecklingsdiskussioner om nätverket mellan universiteten. Vi är mitt i skogen. Jag ska skriva. Jag ska hålla föreläsning följande dag. Jag koordinerar konferensens arbetsgrupper. Learning café, tänker jag. Men vet inte om det fungerar utan en värd vid varje cafébord. Jag ska ta nattbussen från finskspråkiga uttröttande diskussioner, prata olika former av feminism följande morgon. Men det finns endast två utetoaletter. I den ena, som jag köar till, finns ett hål. Den andra toaletten har stora fönster och två sittplatser. Alla toaletter är upptagna. Jag måste dit. Nu. Toaletten jag köar till blir aldrig ledig. Det sitter en tant i den andra toaletten, hon vinkar till mig genom fönsterrutan. Glad ser hon ut. Jag försöker visa till henne att jag vill köa till det privata hålet i träbänken. Då stiger hon upp, öppnar dörren, kommer ut. Jag går dit och ser att toaletten är enorm. Som en stor stockstuga är den. Nära dörren finns inte två hål, men två pinnstolar, längst bak finns ett hål. Jag undrar vem som vill sitta på pinnstolarna medan någon annan kissar i samma rum. Det är tomt. Jag stänger dörren med en metallhake. Då väller det en barngrupp med en fotbollstränare mot fönstren. De vill in. De vill sitta på pinnstolarna. Jag visar att det är upptaget. Att jag är här. De vill in. En av dem slår sönder ett fönster, klättrar in. Jag förklarar på engelska att jag måste kissa, att jag måste göra det ensam. Han förstår inte. Tycker att det är ologiskt. Yes perhaps, säger jag. Men det är som att vissa likes strawberries, other like porridge. Och jag vill vara ensam. Jag måste vara ensam. Jag har huvudvärk säger jag. Sedan är jag tillbaka i en korridor. Någon undrar hur jag tänkt presentera feminismen. Om jag har en broschyr. Några bra boktips. Men jag hinner inte. Måste fortfarande på vessan.

Ungefär då vaknar jag. Går till toaletten med en enorm huvudvärk, axlar som är spända. Besluter mig för att inte åka på konsert. Inte se The New Pornographers, trots att jag har biljett. Orkar inte med konsert, nattbuss och sedan tidig föreläsning. Och genast känns allt lite bättre.

jag läser

1) Vad heter boken du läser just nu?

Du eller aldrig av Malin Kivelä

2) Hur långt har du kommit?
Läst hela boken.

3) Beskriv boken med tre ord.
Omöjlig att beskriva. Det kändes som om det inte hände något alls i den, tänkte flera gånger på Döden och Pingvinen av Andrej Kurkov, som jag älskade. Språket var enkelt, men trollbindande, "enkelt" är egentligen fel ord. Fyllig var den. En hel massa som inte sägs, men finns med ändå.

4) På en skala 1-5, hur bra är den hittills?
4/5

del två i chokladtestet

Inte alls lika god som den här. Smakade knappt annat än mörk choklad. Besvikelse, men trots det kan det kännas extremt ledsamt att en lördagskväll inse att en halv platta finns i en skrivbordslåda i arbetsrummet och att man själv ligger hemma på soffan i pyjamas och ett extremt chokladsug.

swisch

Och jo. Jag lever. Sedan senast:

Tredagarlångt skrivarseminarium på en ö. Köpt biljett till Marina and the Diamonds. Jobbat. Varit ordförande på föreningens möte. Inlett zumbasäsongen. Hållit introduktionskursens första föreläsning. Varit på höstens första personalmöte. Varit på höstens första forskarseminarium. Varit på en tvådygnlång arbetsresa med utvecklingsdiskussioner. Köpt en ny höstjacka på Monki.

kvalitetstid

Jag har två timmar kvalitetstid på tåget mellan Helsingfors och Åbo. Eller egentligen förmodligen mer än två timmar, eftersom tåget redan vid start var dryga 20 minuter försenat. Det är fint med kvalitetstid. Det är ibland helt underbart med tåg.

min höst och lite till

12.9 The New Pornographers i Helsingfors
17.11 Imogen Heap i Helsingfors
22.11 Marina and the Diamonds i Helsingfors
7.12 Gogol Bordello i Helsingfors
21.2 Band of Horses i Stockholm

Det känns som om jag slutspurtar.
Biljett är köpt till allt utom Marina and the Diamons, eftersom de börjar säljas först på måndag.

i äkta blogganda

Köp den här:

Den är grymt god!

t-shirtsnördighet

Julia Skott brukar ha bild på dagens t-shirt. Jag har flera gånger tänkt att att jag också borde. Jag har massor. Hittills har jag och Julia endast en likadan, trots att vi båda verkar köpa en del från threadless (som förövrigt är ett övermäktigt himmelrike).

Men nu. Nu ska jag sporadiskt visa. Jag kan helt enkelt inte låta bli. Jag har nämligen köpt världens (i alla fall World of Warcraft)nördigaste t-shirt. Den är så nördig att jag noga överväger när jag använder den. Och de gånger jag använt den har jag varje gång varit beredd på att prata dataspel, kunnat se någon igenkännande le när de sett den. Insidegrej på hög nivå.

den tiden på året

Någonstans långt borta i korridoren hör jag "fem stycken bort".

Jag tänker genast Big Brother. Och ja, jag är fortfarande besviken på att endast två personer röstades bort i söndags. Och den nya signaturmelodin är otroligt dålig.

är det så här det ska vara?

Det är tre dagar sedan jag bloggade. Idag gick jag in på bloggen först 16:58, hade inte läst en blogg, innan dess inte ens haft en tanke att jag ens har en blogg. Undervisningen börjar nästa vecka. Jag har en hel vecka att ångra och ändra allt jag hittills planerat.

att jinxa något

För några veckor sedan köpte jag en enorm tavelduk. Jag började skissa. Tänkte mig en naivistisk lottaversion av området jag bor i. Nu har jag oväntat fått veta att det antagligen är dags att söka ny lägenhet.

Vad jag lärt mig: man ska inte planera måla en tavla av området man bor i om man inte äger lägenheten.

vindpusten

Ålderdomen kommer som en vindpust varje höst. Ett år extra varje höst. Samtidigt som årets nya studerande kommer till staden. Jag höll nyss ämnespresentationen för nya studerande, 30-40 stycken var de. Jag undvek att berätta när jag själv började studera och när jag blev magister. Jag kom fram till att det är 11 år sedan jag flyttade till Åbo, 6 år sedan jag blev magister. 9 år sedan jag ägnade ett år till studentkåren. Och det känns som igår.

jag läser

1) Vad heter boken du läser just nu?

Dotterbolaget av flera olika som hör till seriekollektivet.

2) Hur långt har du kommit?
141/173

3) Beskriv boken med tre ord.
serieantologi, omväxlande, feministisk

4) På en skala 1-5, hur bra är den hittills?
4/5

måndagigt

"Tulit mieleen. Jos innostuisin käymään niin keitätkö kahvit?"

"Keittäisin, mutta joku toinen päivä."

Det är måndag. Jag är trött. Jag har spänningshuvudvärk.