Seeds

le futur pompiste

12 timmar på tåg

Som en båthytt, men ingen som försöker komma in i hytten mitt i natten. Inga rop, ingen musik, inget prat, inga trubadurer, ingen taxfree, inget dansgolv, inget bollhav. På natten drömde jag att jag låg på mage på en flygande madrass som var svårstyrd.

en tidsfråga

13 av de senaste 19 dagarna har varit resedagar. 7 olika hotellrum/gästmadrasser/sovvagn på tåget. Jag är utmattad. Jag har ont i ryggen, nacken, huvudet. Jag har stegring. Två månader tills nästa långa och logistiskt krångliga reseputki med diverse färdmedel, länder, städer och sovplatser inblandade. Två ytterst välbehövliga månader.

Music Is My Hot, Hot Sex

Cansei De Ser Sexy

rond två

Nu kan man igen anmäla sig till kursen Bloggskrift. 

Det tycker jag att man ska göra.

ja, ja, ja!

som mitt på dagen, men tvärtom

Klockan är halv fyra på natten. Och jag är inte trött. Klockan är halv fyra på natten. Och jag är inte det minsta trött. Klockan är halv fyra på natten. Och jag borde vara trött. Klockan är halv fyra på natten. Och jag tänker på saker jag borde göra imorgon. Jag borde packa. Jag borde tvätta min sjal till festklänningen. Den sjal som blev helt stel efter att den dränkts med utspillda drycker på årsfesten. Det är en vinröd sjal. Eller kanske inte helt vinröd. Den skiftar lite i svart och lite i lila. Ibland. Rödvin borde det inte finnas på den. Jag minns helt enkelt inte att det skulle finnas rödvin på den. Kanske öl och cider. Alldeles säkert finns det skumpa på den eftersom en servitör tappade en bricka med tomma och halvfulla glas över min axel. Det är sånt som händer. Och jag tänker på alla mejl jag ska svara på. Det kommer många mejl på två veckor. Det är två veckor sedan jag skrev svar på ett mejl. Det oroar mig lite. Räcker en hel arbetsdag till att svara på mejl? Och vad ska jag annat göra? Köpa biljett. Boka frisör tills fredag. Eller låta bli att boka frisör tills fredag och köpa små papiljotter i stället. Det blir kanske lättare så. Då behöver jag inte ringa till frisör efter frisör för att ständigt bli påminnd om att jag inte kommer att få någon tid och att jag är allt för sent ute. Allt för sent ute. Jag känner mig inte stressad. Inte så att det skulle störa min nattsömn. Inte så att jag skulle få stresseksem på fingrarna. Eller jag tror att det är eksem på grund av stress. Jag ser ett litet mönster. Tidigare trodde jag att de uppkom på grund av nagellack. Sedan trodde jag att de uppkom på grund av att jag kom i kontakt med tidigare obekanta föremål vid resor. Sedan trodde jag att de uppkom på grund av resandet i sig. Nu dyker de oftare upp. På samma ställen. Samma fingrar. Fingrarna blir så tjocka att jag har svårt att böja dem. Klockan är kvart före fyra på natten. Och jag har inte blivit trött. Jag har legat stilla. Jag har släckt lamporna. Jag har läst. Jag har öppnat balkongdörren. Jag har stängt balkongdörren. Jag har tänt lampan. Jag har druckit kakao. Halv tre kokade jag två stycken weisswurst. De åt jag upp. Och så lade jag mig igen. Klockan är kvart före fyra. Och jag undrar om jag någonsin kommer att somna. Klockan är kvart före fyra. Och mina fingrar är tjocka av eksem.

Tears in Your Cup

Cats on Fire

Idag i Dynamo.

prylar och damm

Det ska komma människor hem till mig ikväll. Det ska faktiskt bli riktigt roligt. Riktigt riktigt roligt. Jag är inte bara glad för att jag fått lägenheten städad. Det ser nästan inte ut som om det är jag som bor här. Eller det gör det väl egentligen. Jag har inte gömt bort mina lottiga föremål. Jag är allt för stolt över min Transformersamling för att lägga den i lådor.

bokad

Minst 8 dagar under Toscanas sol och 7 dagar under Piemontes sol.
Man måste ha något att se framemot för att orka med allt vardagligt.


















Bilden från traveldk.com

I wrote This Song

Jonna Lee

saker som gör mig arg

-sitta fyra timmar på Arlanda flygplats
-samtliga kök i Arlandas restauranger stänger klockan 19:00
-mitt flyg var framme 19:15
-mina ben värker
-jag glömde min dator i väskan som checkades in
-jag kunnat se en hel massa filmer om jag kommit ihåg datorn.
-jag är hemma runt 01:00
-mitt tåg till nästa jobbresa med hotell avgår klockan 9:00
-jag är trött
-jag inte kommer att hinna sova tillräckligt många timmar
-mina ben värker
-jag är trött
-mina ben värker

saker jag inte förstår

Varför är tyska dynor så extremt stora och tunna?
Jag vek den fyrdubbel och ändå är den platt.

Varför toalettpappret viks så där snofsigt på vissa hotell?
Jag bor på ett sådant. Den avrivna ändan viks till en trekant. Dessutom finns det en teveguide i rummet. Varje dag bläddrar städpersonalen så att rätt dag är framme. Jag behöver inte ens bläddra själv, om jag skulle se på teve, det vill säga.

Varför alla knackade i bordet istället för att applådera genom att slå handflatorna ihop efter föredraget?
Vi var några som började applådera som vanligt, men fick snart ge oss. Är det tyskt?

andra sidan av myntet

Jag är rätt bra på att uttala mig på engelska.
Jag har kommit över skedet då jag läste upp föredraget från papper. Alla andra har inte gjort det.
Det är alltid roligt att se gamla bekanta.
Det är intressant att se hur andra strukturerat sina föredrag.
Man ska inte ha för mycket text på en slide.
Man ska inte använda tyska ord i ett annars engelskt föredrag och anta att alla förstår.

needless to say

Få konferensdeltagare.
Jag ointresserad av ICT ur ett teknologiperspektiv.
Tre föredrag samtidigt.

Extremt få kommer att lyssna på mitt föredrag imorgon.

fel plats

Ack. Första keynoten avklarad. Technology. Machines. Engineering. Technocratic Thinking. Inte min grej.

Efter att jag varit på helt bedårande härliga konferenser och att den senaste var en total succé på alla plan är det väl förutbestämt att jag råkar fel någon gång. Knappt 30 föredrag. Inte många fler deltagare än föredrag. 5th European Symposium. Knappt några andra än tyskar här. På 4th European Symposium som jag också deltog i var det annrolunda. Besviken redan innan den börjar på riktigt. Med tanke på hur hög konferensavgiften är förvånar det dessutom att ingen lunch är inberäknad. Man brukar bli bortskämd med frukter/smörgåsar/ kex i kaffepauserna. Här har de delat bananerna i sex delar (jag räknade). Nej, jag vet. Maten är inte allt. Men om maten är bra och konferensen annars är dålig brukar det inte kännas så hemskt. Den här har ännu potential att räddas med mingel och människor. Någon gammal bekant borde i alla fall finnas här som jag kan återse.

putki på

Hamburg&Bremen/Bremen/Bremen/Bremen&Munchen/Munchen/Munchen/Helsingfors/Helsingfors/Helsingfors/

Auf Wiedersehen ja sen sellaista.

fotarbete! fotarbete!

Under veckoslutet satt jag över 13 timmar på en läktare och tittade på bordtennis. Egentligen var det meningen att jag skulle jobba men på lördagsmorgon steg jag in i hallen och hörde ljudet. Det är omöjligt att beskriva ljudet. Det är omöjligt att slita sig. Barndomsljud. Så på söndag morgon steg jag in i hallen igen. På lördagskvällen hade jag så ont i musklerna att man kunde tro att jag tävlat själv. Spännande samtidigt som det är avslappning. Bara sitta där timme efter timme och känna att man gör något. Prata strategi med den tävlande. Diskutera andras spelstilar som den tävlande snart skall möta. Slippa dåligt samvete över allt annat ogjort.

Dry Off Your Cheeks

Jamie T

åtta kroppar

Jag läste den första novellen i Susanne Ringells bok Åtta kroppar och tänkte "ja!". Jag läste den andra novellen i boken och tänkte "ja!". Det var det så det fortsatte. Det fanns någon enstaka novell i slutet av boken som jag inte tänkte "ja!" vid. Överlag var den extremt mycket "ja!". Det är inte konstigt att Susanne Ringell vunnit pris för den. Men det är konstigt att jag inte läst den förrän nu.